Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 1547
Något exemplar tryckt på svenska år 1547 lärer ej förekomma !), Ett
handskrifvet samtida fragment af den svenska texten har emellertid på-
träffats i Riksarkivet ?), År 1598 blef densamma verkligen tryckt, och i ett
företal redogjordes för orsakerna till denna åtgärd; det skedde för att åter-
lifva minnet af konung Gustafs bedrifter på en tid, då en del af rådet och
adeln hölle sig till dem, som stämplade emot konung Gustafs barn och
efterkommande). Denna svenska redaktion är, med uteslutande af före-
talet, sedermera omtryckt af Stiernman i Bihanget till »Alla riksdagars
och mötens besluth> sid. 73—125.
Därjämte utgafs 1547 äfven en bearbetning på latin af denna för-
klaring, späckad med citat ur romerska rätten eller latinske författare och
försedd med exempel ur gamla historien?). Af denna redaktion förekom-
mer äfven ett fragment i Riksarkivet, skrifvet och rättadt af Georg Nor-
man, hvilken sålunda bör få anses åtminstone som denna texts författare
eller redaktör?). Äfven denna redaktion har Stiernman tryckt om i nyss
anf. arb. sid. 125—178
I afseende på sjelfva trycket må följande kungliga befallning af den
21 februari 1547 anföras (riksregistraturet 1547 fol. 57
Som tich väll vitterligit är, Per Bragde, um the tvenne utschrif-
vende, som nu offthe umtaledt är och vi achte lathe komme udi
trycket, så hafve vi nu afferdiget förthenskuldt Valentin och Clemet
att lathe komme them under tryckedt och än nu transferere hvadt
som icke tra[n]sfereredt är. Hvarföre vele vi att thu medt Botvedt,
Norman och flere våre tienere vele förhandle medt prenteren, så att
prentedt motte till redhe giort blifva, och ther hos fliteligen berodz-
slå och besluthe, [huru] månge exsemplaria ole tryckte blifva af
tysken synnerlige för sich, af svensken för sich och af latinen för
sich, så att icke stort flere, ecke heller mindre än behof giordis, af
hvart slag motte tryckt blifva. Thu vilt och så alvarligen tillseije
och förmane cammerrådt, att the oförsumeligen skaffe så myckit pap-
per tillstäde, hvar icke alrede så myckit i cammeren förhonden är,
som ther till behöfves, och annet hvadt ther till för nöden vare vill, så
att arbetedt icke motte för thenn skuldt tilbacka blifva.
’) Klemming, Samtida skrifter rör. Sveriges förhållanden fremmande mag-
ter, sid. 4.
Stilen synes vara Clemet Hanssons. I sådant fall skulle han alltså verkställt
den svenska redigeringen, sannolikt efter den tyska. Äfven af denna har ett fragment
anträffats. Det är emellertid en renskrift, och af stilen kan man sålunda ingenting sluta
om författaren.
3) Titeln lyder
Herr ifs ford e ihes a
dragit och förlopet h h åkr 1547 aff Tryck $
+) Titeln lyder: ta rationes, quare Regnum Suetia Christier
Dania olim R h s nihil beat: ab omnibus Regni ordinibus vnanimi
onsensu iam recen.
5) Den förmodan man hyst att Laurencius Petri Nericius eller en viss anutus
Mathix Roos» varit författaren, torde sålunda få anses som ogrundad. Jämf. Klemming
anf. arb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
