Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1560 671
herrer och freucher äre för handene: item um printzen von
Urannien och hvad man ther till göre schall.
Till thett tolfte så hafve våre gode men och vell för-
nummit om then otilbörlighet och store otacksamhet, som
bispen af Osnebrygge för månge våre höge velgerninger, som
vi honum icke alenest nu, uthen och tilförende betedt hafve,
sig lather igen emot oss befinne med. Terföre måtte och be-
tänkes, hure vi honum sådant igen måtte vedergelle heller
hvad ther till görendes vare vill.
Till thett trättende vilde vi och så gerne, att våre gode
men sig emellen måtte förhandle och besluthe, så att någre
af them kunne allstedtz vare hos oss för the månge vich-
tige sacher schuld, så väll fremmende som inlendsche, och her
dagligen förefalle, och tilhielpe oss att afferdige och utrette
sådane richsens ärender.
Till thett fiortende. Effter oss dagligen och uthen åther-
vende stor otrohet och schalkhet scher af våre fougter, embetz-
schrifvere och andre, som våre och richsens upbörder hafve
händer emellen, hvilchit cammerschrifverne och så under tiden
fördölie och understinge, som ther effter spörie och ransache
schulle, och på thett att mehenige richsens schade och förderf
i så måtte kunne blifve förhindret och förekommit, begäre vi
att thesse sacher måtte rätteligen effter nödtorften blifve be-
tänkte och behielpe oss med för:ne partie till thett som rätt
är, så att sådane otro och orättrådighet måtte ehen gångh rtil-
börligen straffet varde.
Till thett femptende. Effter vi årligen ju mehere och
mehere förnimme, att våre och richsens gode varer blifve ringe
värderede och icke achtede udi sitt rätte pris udi the städer
her i Östersiön, som thett sig borde, och the värde äre, och
att våre egne köpmen och borgere före oss ingen del till för
allt thett gode, the richligen utskeppe, som oss, adelen
eller andre vwåre tienere kunne tienlige vare; förtänschuld
måtte betänkes, hure man sådant kunne förekomme, och eff-
ter vårt betänkende kunde thet alder bäst sche, effter som vi
vår mehening ther um offte hafve tilförende förstå latidt, att
man icke giorde them her udi Östersiön så stor och öfver-
flödig tilförning, som her till sket är; uthen man måtte finne
väger, ther man sådane våre inlendsche varer eliest annerstedz
ehen stor del utskeppe kunne, som är thett jern, så väll os-
mundt som stånge jern, och faller vid Noreskogh och i Verme-
landt, att thett måtte komme till Vernemesundt och till
Höfvedtznäs ved Vassenden och framdeles in i elfven och
åth Vestersiön, som och eliest er storligen af nödene, att vi
måtte vende näsen och ögenen in moth Norgies siden; för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
