Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1561 3
finner man ock i den på Skokloster förvarade, under 1600-talet skrifna hi-
storiken öfver grefliga Braheätten, hvarur ett utdrag med afseend
på denna
riksdag i afskrift förekommer bl. a. i Riksarkivet; härmed öfverensstämmer
i det väsentliga den i flerfaldiga afskrifter från 1600-talet förekommande
berättelsen om »grefveståndets» inrättande genom konung Erik.
Tegel fortsätter, efter att ha omnämnt förlikningen med herti
Arboga artiklar, hvilka han inför i sin helhet, på följande sätt (s.
arne och
I
Och uti detta herremöte uti Arboga månde först herr Per Brahe
på den 14 dagen aprilis handla med den menige man uti herr Svante
Stures, herr Gustaf Johanssons, Nils Krummes, Carl Holgerssons, Erich
Gu
fssons och månge andres af adelens närvaro om den konungs-
liga arfsrätt, at den måtte insättas i
Sveriges lag, och at förstarne
måtte komma in i riksens råd, det den gemene man gerna samtyckte,
och der om hade herr Per Brahe samma dag en oration, och sedan
han ute var, blefvo månge artiklar af en secreterare upläsne om samma
handel, som herr Per Brahe hvar för sig uttydde och utaf Sveriges
lag och andre gode skiäl och exempel förklarade och beviste.
Sedan uppå den andra dagen, nemligen den 15 aprilis, blef den
menige man församlad på torget, där konung Eric då i e£
Nn person
S
handlade med ständerne om sit giftermål, han acktade fullfölja i Enge-
land, och utlade det så, at den handel om et christeligit äcktenskap
var Gudi behagel
t, och beviste han många nyttigheter, som riket
och hvart ständ för sig kunde af samma hans giftermål hafva; dock
stälte han det til alles deras betänkande och goda råd och begärade,
at hvar dem icke syntes detsamma giftermål nyttigt vara, och han
skulle taga någon här inrikes, det han då måtte hafva valet och koret
såväl ibland det ringa som det förnämsta ståndet; til hvilket månge
menige?) riksens ständer svarade, at de gillade det en fter-
målet och önskade honom dertil lycka, så at det måtte komma honom
och hela riket til glädie och godo.
Derefter blef förkunnat,
Iske
it kon. gode
män til ståthållare i hvar landsände med någre af cantzeliet, som i
ic ville förordna någre
konungens frånvaru, medan han vore uppå den engelske resan, skulle
ackta hans och riksens saker, gagn och bästa och icke låta under-
såtarne vända sig ifrå konungen, hvilka ständerne lofvade uppå hans
vägnar vara höri
och lydige;
deslikest at konungen ville förordna
och tilsätta någre gode och förståndige män uti konungs nämd, som
skulle, när så behöfdes, fara i hvar landsände, när marknad vore eller
landsting hölles, och förhöra och åtskilja alla högmålssaker, efter deras
bästa förstånd och vett; men hälften af samma nämd skulle altid
blifva i Stockholm, med mindre det var dess mera af nöden.
Uti detta herremöte blefvo och taverner uppålyste på alla vä-
gar, och at alle man skulle gifva penningar både för fordenskap och
förtäring. Och på det denne ordning måtte des bättre hållas vid
mackt, ville konungen sielf gifva sina bud tärepenningar, och uti den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
