- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
611

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1582 611

Dhe häreder, som liggie till Salberget medh vintherkörningh och
annen hielp, skolle blifve förskonede medh ’/, part af den försel, som
pålagt är till slottzens bygningh, der om fouterne skall tillskrifves.

Håbo häret: den tackspån, som dem är pålagdt att före till Upsala,
hafver k. M:t nådigest förskoned dem medh, sammeledes medh de
bräder, vedh och plankor, som dem är opålagd till Svartzsiö.

Sollentuna och Valtuna häredher, som plege göre hielp med träd-
ningh till ladugårderne, item åkrer och engeberninger, är k. M:tz nåd.
meningh, att der som bönderne velle förskaffe så månge ledrenger
och leghe folk till ladugårderne, som nödhtorften kräfver, till att
:t lathe blifve dem fri för trädningen, men

bruke åkren, vill h. k. 1
att berge säden och höet i hus moste de hielpe till, efter som till-
förene hafver brukeligit varit.

Vaxala och Rasbo häreder, som klage om dett bygningsvirke,
som dem pålagt är att fram före till Upsala slott: kan h. k. M:t uti
thenne rese icke hafve dem der medh förskonet, efter thett sådent till
bygningen nu storligen behöfves och under slottet så när belägne.

Longhundret och Siuhundret häret, som före gifve, att dem är på-
lagt bygnings virke att uttgöre bådhe hitt till Stockholm och till Upsala:

Hafver h. k. M:t icke befalet, att the skulle blifve tveskylte, uthan
göre sådan hielp, titt som de äre nemmerst belegne, der om foutherne
skall framdeles blifve tillskrifvit. Dett de klage, att höt, som de utt-
göre, blifver för ringhe skattet och gillet, är tillsagt höfouthen, att han

der med skall hafve better inseende och göre der utinnen hvadh rett
är och holles efter den ordningh, som var i k. Göstafs tidh: otto hol-
mär uti ett sommer lass.

Bälings, Ulleråker och Norunda hereder klager att dem är pålagd
2 lass kåll vedh för hvar forings hest. Synes h. k. M:t, att de icke
kunne medh skäl eller foge sigh derutinnän förvägre, och är aldeles ett
lass vedh för 3 ö:(?) väll betalt.

Rödbo och Rimbo sochner skolle her efter hafve Skreddere (sic!)
s. sigh till hielp uti skiuttzferden, der om her Anders Kett är tilsagt.

Tierpe och Nårre Ron, hvilke klage, att de ingen sädh hafve be-
kommit: är h. k. M:t nåd. tillfredz medh, att de, som ingen sädh
hafve, måge vare fri för återstedes gerderne och den span:ls gärdh,
som de nu icke hafve rådh till att uttgöre, der om foutherne tillskrif-
ves skall.

Seminghe hundretz häredh, som klaghe, att de uti höiandztiden
blifve betungede med flotte körningh: sådent skall blifve afskaffat, och
skolle före i I

Städernes

igh tidh, när så behöfves.
vicht som de klaghe om, skall rettes efter konungens
vicht, sameledes måttet.

Trögdhz häredh skolle niuthe sitt budh, som Göstaff Gabrielson
hade begäret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free