Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1593 201
person och embete kräfver, så och infödde herrers välmente rådh och
alle stenders samdrechtige begären nådeligen hörendes.
Ytterligere, efter inted är Gudi behagligere, inted mere konungs-
ligit, inted christeligere” än att efterfölia alle gudfruchtige konungars
fotspor och vare deres medbroder, som hafve varit församblingenes
fosterfäder, henne fordrat, främiat, försvarat, såsom tvert om inted
Gudi mishaghligere, inted tyrannischligere, än att vare deres” med-
hjelpere och” medbroder, som hafva församblingene förtrycht och för-
folgt, hvarföre förmode vi, att e. k. M:t efter detta höge lofvet varder
strefvende, och på dett att andre iche måge sig tilmäta, hvad e. k. M:t
härutinnen varder berömeligen görende, utan dett må vara och blifva
e. k. M:tz enslig
it lof, förse vi oss att e. k. M:t yttermere och snarare,
än vår vederpart gerne så
såsom tvert om för dett andre misfälledt til vara tagende.
Oss tvifler och inted, att e. k. M:t sinned är efterfölia frome
konung
ge,? varder dette helige verket efterkommende,
rs exempel, iche allene deres, som med öfverflödige privilegier
och ägodeler hafve församblingen fordom begåfvat, utan förnemligen
deres, som i denne verldzens sidste tid och klare evangelii lius hafve
regerat, utaf hvilke somblige äre blefne med församblingene ense udi
läran, under hvilkom man visserligen dett hafver til att beröme, som
Chrysostomus «om sin tid seger: Nu bor Gudz ord öfverflödeligen ibland
och läres utan all fara, ty gudfruchtige
oss med al visshet och hör
nter tage både evangeli lärare och åhörare uti försvar. Somblige,
endoch de iche til den enigheten äre komne, hafve doch våre församb-
li deres religion och nödtorftige friheter nådeligen efterlåtit och
både sig sielfvom och deres undersåter til gode tient, der andre tvert
om igenom religions förfölielse både sig och undersåterne i grund hafve
förhäried och förderfved, för hvilkes ofärd Gud den alzmechtigeste e.
k. M:t och oss allom nådeligen ville bevare.
Till dett ytterste, efter mäst alle konungar och regenter udi Sverige,
ifron konung Jahan unges tid anno? 1219 in til denna tiden, såsom
gamble schrifter uthvi
och friheter hafve? begåfvad och dett som till andelige personers under-
håldning hafver varit tillagt, hvilket här i landet mer än uti något land
i christenheten til annor verldzlig bruk och egen nytto vendt är, dem”
nådigest efterlåtit och förbettrad” och man allenest der af till att niuta
2 cerkerid med schöne och höge privilegier
begärer de privilegier och friheter, som egendtlig
en presteembeten angå
och i all annor land utaf all christen öfverhet äre clerkeri efter låttne,
deslikes iche sökie någen verldzligh höghet, pracht, öfverflödighet, utan
ett ärligit och tilbörligit underhåld, hvarföre vi och visserligen förmode,
att e. k. M:t härudinnen sig iche någedt schall hafve til att besväre.
Och efter e. k. M:tz höge stånd,” vårt kall och embete, tidzens
farlige lägenhet, sielfve saken, margfallige lyften, e. k. M:tz
sitt fädernesland, höge” förstånd och konung:
ynnest til
slige sinned, vår begärans
egenschap oss beveker, hafve vi udi en underdånig och viss tilförsicht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
