Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
718 1596
282 Riksrådens svar på hertigens bref af den 17 och 18 juli. Stockholm
1596 den 20 juli.
Afskrift i Skoklostershandskriften n. 177 (fol.) fol. 11 med
ning: »Riksens rådz svar på tvenne f. N. hertigh Carls
schrifvelser, ded ene ankomidt den 18 och thet andre den 20
julii medh Dafvid Danielson anno etc. 96>.
H:ne f. n. h., e. f. N. schrifvelse hafve vi den 18 julii medh e. f. N.
tienere och enspennere Petter Holst bekommit och der af förnumit, att
e. f. N. lather sigh någerlunde behage thet som till adelen i Finlandh
författedt är, som och vår orsecht emot Flemmingens beskyllende, och
dogh lickväl icke dess minder mener, att thet föge skall kunne uth-
rette antingen på den ene eller andre side för the orsaker, som e. f. N.
i sin schrifvelse förmäler. Så ändogh vi för våre få personer väl hafve
haft like betänkiende och måste rädes thet samme, icke dess mindre
kan e. f. N. af sitt högbegåfvede förstånd väl besinne, att vi på vår
side icke väl kunne gå thet förbi, befinne och thet af e. f. N. vare väl
och nödtorftigt betänkt, att man och k. M. sielf om thenne vidtlöfftig-
het måtte tillskrifve; hafver och således varit vår meningh tillförende.
Dogh att inthet derom änn rört eller giordt är, hafver varit orsaken
både thet att vi äre här få tillstädes, såsom och dageligen förmoda de
sendebudh, som nu någen tidh hafver vared omtaledt, hvilke ändogh
the till äfventyrs föge kunne hafve att medh fare, som oss kan hugne,
icke dess mindre kan och samme legation alldrigh vare så slätt, att
man icke skall kunne effter anvärfvende, tal och svar i ded närmeste
få förnimme, hvad rätte grunden i thenne hele: handelen vare vill.
Fördy ändogh man väl hörer och förnimmer nogh om Flemming
uprustningh och otilbörlige företagende, så synes thet dogh lickväll
effter vårt ringe förståndh icke likt, att k. M. skulle på denne side
sände sändebudh och på then andre side gifve honom fulmacht heller
befalningh någedt våldsambligen att begynne, medh mindre han medh
sin hop först blefve angrepen, ded doch ingen hafver varedt till sinnes,
eij heller gifvidt orsak till, att han der borte i så stor uprustningh vara
skulle, theruthaf icke allenest myckit rychte, tal och rop förorsakes,
uthen och länder riket till en stor odrägeligh umkåst, then man nu
medh rätte, seden vi Gudh thess lof freden medh Ryssen nått hafve,
borde gå förbi, och om en sådant ther bårte, thet man dogh ingelunde
vill förhoppes, såsom eij heller rättmätigh orsak der till gifvin är, vore
besluthet, så behöfdes icke sändebudh, skulle och näpligen någen finnes,
som på denn skäl ville tage denn legation opå sigh. Är fördenskuld
icke otroligidt, att h. Claes Flemmingh thet mer för sin egen säkerhet
hafver kommedt tillväge, effter han seijes tillage sigh visse och faste
platzer, like som han der sammestedz ståndh gripe ville. Om han och
först någedt virkeligt för sin person och efter sit ensinte hufvut ville
UR EET TRE Ma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
