- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 14. Johan Runius, Olof Broms och Olof Lindsten /
178

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bäst som man gör sig hopp om lyckans basta flor,
Ocb har som nogast sed t dess linfva solsken mysa,

Så får man hora strax then vreda norden fnysa,

Som kastar grunden kull, hvarpå ens hopp beror.
När lyckan min som mäst en fader hafft bebof,
Hon den eij niuta fick för ödetz stränga välle,

Fast än jag Gudi lof fick annan far i ställe,

Så jag ej någon tijd än tiggde eller grof.

Lell drifs jag bijt och tijt lijk som en flycktig rö,
Slätt intet har jag sielf, måst tråda annars tillior,
Min’ unga studier som nyss uprundna lillior
Af motgångs bistra köld i späda blomman dö.

Tbet vore sälsamt nog se mahlas uppå qvarn,

Elis gores annat likt af printzar ocb printzessor;
klen thet är ej så nytt, höglärde herr professor,

At Gud, en rijker far, skall ha så arma barn.
Dock tröstar oss här vid hans godhets vijsa lag,
At stålbevärder fot sin nåle>väg kan hinna,

At ock en matter siäl kan under vägen finna
En 8kuggerijker lund den heta sommar-dag.

Tis but a little wbile, since tbat I have begun

To learn the Englisb speecb, there fore I had might shon

Your lordsbip any thihg in that langage to tell;

Yet nolwithstanding that, it will be wery well,

If yon put no regard so mach on my erroar,

But söoner on the lust and on that endeavour,

Tbat makes mee bold to write, altbong witb such a fear,
That being of no account it might be for your ear
Too irksome and too vile. I dåre not tell you more,

But that the want of means, the want of such a shore
Must be the cbiefest cause, if I be gone astray;

This is the very stone, that lies in my way,

That makes all my travail so beavy, great and soor,

Tbat hinders the garland and fruit of my labour.

Le midi et le nord
Ne son t jamais d’accord;

Entre la pan verte et l’aboudance
Il y a aus8i uue grande difference.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/14/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free