Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När for sig sielf en döder utur griften
Med lefnad sin frimodigt tala kan,
Ocb inte mer man finner uti skrifften
Än man förut i sielfva vårket fan;
Tå år thet godt at skrifva och berömma;
Thet ar en lust, ja mer, thet ar en plicbt,
Man råds tå ey hvad afrunden lår dömma,
Når orden af giårningarna få vicbt.
Så år tbet no; ty måste delen veta,
Hvad mull thet år, som no på båren står,
Ocb at man ey behöfver länge leta,
Förr*n ämne nog man til tbes loford får.
Hår ligger död en exem piarisk qvinna.
Men bur förnäm måntro bon varit bar?
Jo, förnäm nog: en kiållar måsterinna,
Som i sitt stånd förnämst i riket var.
Ja, såger man, tbet tber var rål en åra,
Men lät oss se bur med exemplet blir:
Hvad godt kan en val uppå kiållarn låra,
Ther man ju blott en daglig drickning sir?
Ratt så, stor tack, tack på then dödas vägnar
För godt förstånd på kiällar-mästeri,
Hvem thetta folck ey annat lof tilågnar,
Än tappa in, skrifv* opp ocb slå uti.
Tro fritt, thet var vår gommas minsta giårning,
Tben sällan hon ell‘ nästan aldrig giordt.
At ta fram vin samt brädspel, kort ocb tärning,
Thet gick väl alt förutan henne fort.
Tbes båg var mer til tben vin-kiällarn bögder,
Som man berömd i Höga Visan ser;
Tber bruden blir af brudgummen förnögder
Ocb ofverskygd med kiårlekens baner.
Hon sökte först at visa sig uprichtig
Emot sin Gud, enfaldig i sin troo,
I kiårlek fast, i lefverne forsiebtig,
Ocb altid rädd och öm om siålens roo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
