Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han had* i all sin dar sin egen herre sutit,
Ocb var en hedrat man, som ingen heder sokt.
Gad honom mycken frögd och mangen ro tilstadde,
När han i sina barn sig lefva såg på nyt,
Och honom sedermer med deras barn-barn gladde;
En formån, sannerlig af den ey många skryt.
Hans år dch alderdom sig utom målet strakte,
Som Moses räknat ot til sexton ganger fem,
Förty hans lefnadz längd til några flera rakte,
Så at han fem ännu fik sanka sidst til dem.
Alt detta, om man vil fornuftigt öfvervåga,
Bör anses, som en rik välsignelse af Gud;
Men säll den detta alt vet så beskedligt äga,
At han sig färdig gör til lammets gästabud;
Den til sin sista stund sin bättring icke sparar,
Hör döden klappa på och icke tappar mod,
Ocb hur han lefvat har, då alt ihop försvarar
Med det han saligt döt och ändan varit god.
XVII: 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
