Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I hårda juda-männ, vansläktand’ Jacobs ätt,
Hvem menen I det är, som I ur tiden skyndat,
På ett så mordiskt vis, så obarmhärtigt sätt?
Det är Guds egen son mot den I er försyndat.
Han, som med väldig arm Israëls ovän vann,
Och edre fäder ur Egyptens träldom förde,
Lät bärgen sila must, och himlen rägna mann,
Och Pharao med häst och mann i hafvet kiörde.
Välsignad’ Jesu, ach, hvad kunde jag til slut
Uppå min lefnad, som til ändan synes skrida,
Hvad kund’ jag häldre än din döds-kamp föra ut?
Och sedan lida af uti din sår och sida.
Jag vil med allo flit min tid så vända an,
At, när jag ser din kropp och hulde leder domna,
Jag då, ell’ när dig täcks, beredder vara kan,
Och må på din förtienst med dig tillika somna.
Kom Helge Ande, du, som stumma tungor rör,
Som i de stela bröst kan lius och värma sända,
Kom gif mig kraft och råd, mitt svaga sinne för,
Begyn du sielf mitt värk och ända du min ända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
