- Project Runeberg -  Svensk stats- och samhällskunskap: Lärobok för realskolan och högre folkskolor /
10

(1909) Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskicket. - 2. Sveriges statskick. - Konungamakten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för var sin avdelning av regeringsärendena eller var
sitt departement (se vidare sid. 22). Chefen för
utrikesdepartementet kallas minister för utrikes
ärendena, de övriga (utom statsministern) kallas för
statsråd (i dagligt tal kallas alla departementscheferna
»ministrar»).

Departementscheferna föredraga ärendena inför
konungen, som därefter fattar beslut. Besluten
(lagar, förordningar o. s. v.) uppsättas skriftligen och
skola undertecknas av konungen och den
föredragande departementschefen. Statsråden äro ansvariga
inför riksdagen för sina råd. Den föredragande är
skyldig att vägra sin underskrift, om något
konungens beslut skulle befinnas vara olagligt, och beslutet
kan då ej utfärdas.

Statsrådet brukar sammanträda en gång i
veckan (konungen »håller statsråd»). I viktiga frågor
skola alla statsråd vara närvarande, i mindre viktiga
åtminstone fyra. Statsrådens yttranden och själva
besluten upptecknas i ett »protokoll»
(statsrådsprotokollet). Konungen såsom beslutande i statsrådet
kallas Kungl. Majestät (K. Maj:t har förordnat o. s. v.).

Konungens domsrätt är uppdragen åt en högsta
domstol, vars medlemmar kallas justitieråd och som
dömer i konungens namn. Högsta domstolen dömer
i brottmål och i tvister mellan enskilda, som dragas
inför domstol. Det inträffar emellertid ofta, att en
enskild person eller kommun finner anledning till
missnöje över någon offentlig myndighets beslut, över
vissa valförrättningar o. s. v. Man äger då rätt att
besvära sig hos högre myndighet och har hittills till
sist kunnat vända sig till K. Maj:t. För att befria
regeringen från den tidsödande behandlingen av
dessa administrativa besvärsmål har en annan högsta
domstol, en regeringsrätt, inrättats, som trätt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstsaku/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free