Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väfen; och vi ha dertill, fåfom det måhända intreflantafte
och för fin tid meft betecknande draget ur denfamma,
valt Guftaf IILs införande af en fvenfk nationaldragt,
till-lika det fifta egentliga förföket i vårt land att på ett
genomgripande fått tygla denna lyx, fom man då,
åt-minftone offentligen, anfåg fåfom ett få förderfligt
element i famhällslifvet.
6et fkulle föra ofs alldeles för långt, om vi vilje
ända från defs förfta urfprung följa den idé, fom låg till
grund för den fnillrike konungens djerfva plan. Säkert
är imellertid, att den redan från Frihetstidens början
fkymtar i flere af de hvarandra trängande förordningar,
fom utfärdades ända till Adolf Fredriks uppftigande på
thronen, och att t. ex. redan den 4 juni 1720 en
ftän-dernas deputation i rådet aflemnade förflag till en
klädeordning, hvarvid de tillika hos kongl. maj:t anhöllo, att
konungen behagade faftftälla en beftämd modell för
man-folkskläderna, och att drottningen ville ordna
klädedräg-ten och hufvudbonaden för fruntimren. Vi hafta
imellertid från denna onekligen intreffånta underfökning, hur
rik på pikanta uppdaganden den än kunde vara, och
rycka vårt egentliga ämne in på lifvet.
Närmafte anledningen till uppkomften af den
nationella drägten är att föka i en prisfråga, fom på Guftafs
föranftaltande, efter hvad en famtida ” uppger, af kongl.
Patriotifka Sällfkapet 1773 framftälldes till befvarande.
Den lydde: »Kan det, till undvikande af täta ombyten i
moder famt hämmande af lurendrägerier, blifva
förmånligt att i Sverige antaga en nationell klädedrägt, lämpad
efter fvenfka klimatet och fkiljaktig från andra nationers?
Hvad olägenheter kan en fådan förändring med fig föra,
och torde till äfventyrs de olägenheter, hvilka fig vid
fjelfva förändringen kunna förete, af förmåner i längden
kunna uppvägas?» Ehuru daterad förft den 26 oktober
nämnda år, fick likväl denna för tiden högvigtiga fråga
en mängd fvar redan innan famma års flut, bland hvilka
åtfkilliga af författarne fjelfva omedelbart utgäfvos. Detta
ämne lemnade ett allt för kärkommet tillfälle för då
florerande fkrifklådige funderare i offentliga faker, för att
förbli obegagnadt. Vi äro långt ifrån få illafinnade mot
* Fischerström i fin dagbok för 1773, handfkrift på Riksarkivet.
Konungen ämnade införa drägten vid fin brors biläger följande år och
ville derför höra fig för om, hvad utfigter till framgång hans reform
kunde ega.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
