- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
469

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lady wilma nerud a-h allé.

469

stå dem. Det gäller endast att iakttaga en ständig, skärpt och lydig
uppmärksamhet.

Den så kallade »personliga uppfattningen» består för det mesta uti att
den utförande gör något annat, än hvad komponisten har uttryckt, och jag tror,
att komponisterna lida kval vid de allra flesta tillfällen, då de höra sina
kompositioner utföras. — Dessa själfsvåldiga tempi rubati, långa fermater, plötsliga
styrkeförändringar och andra nyckfulla infall, hvarmed både sångare och
solospelare förvandla och förstöra en stor kompositörs verk, visa blott, att de icke
förstå hans mening, men alldeles icke, att de ha en betydlig personlighet
själfva. — Man måste dock antaga, att en man som t. ex. Beethoven skulle ha
förstått att sätta ett f, ett p, ett crescendo eller accelerando, hvarest han ville
anbringa detsamma. Man berätter ju om Beethoven, att han helst ville, att
man utförde hans kompositioner med noter framför sig, för att icke glömma
eller försumma något af de tecken, han ditsatt. — Därmed ville han väl just
påpeka, att han ville följas och lydas i det minsta. 4

Då förhållandet är, att de allra fleste exekutörer stå så oändligt lågt
under de stora författares verk, de utföra, så vore det deras första och enda
skyldighet att komma så nära som möjligt till uppfattningen af hvad
konstverket vill uttrycka, och icke att däri inlägga sina små personliga nycker.

Skall då den person, som utför musiken, alis intet betyda? vill man
kanhända fråga. -— Jo, alldeles utomordentligt mycket! — Ju betydligare den
exekverande konstnären är, desto mer är han mäktig att uppfatta allt. Ju flere
nuancer han har i sin egen själ, desto mer skall han kunna följa med alla
nuancer i kompositionen, och gifva uttryck åt komponistens tankar och känslor,
men han vill endast uttrycka dem på det rätta stället.

Har en exekutör den poetiskt-musikaliska begåfning, utan hvilken aldrig
människor borde dyrka musik, så har han anlag att kunna skildra det
pate-tiska och det skälmaktiga, det passionerade och det lugna, hela skalan af
mänskliga känslor, men han ger ej luft åt dessa känslor, när det faller honom
in, vid utförandet af en komposition, utan när komponisten fordrar det. Han
förstår sin ställning gent emot diktarens verk, han förstår kompositörens
innersta mening, och han förstår att tolka allt hvad denna mening kräfver i det
rätta ögonblicket. Detta är just, hvad som kännetecknar de stora
konstnärernas exekution.

Då alla människor ha sina mer eller mindre prononcerade sidor, så kan
man äfven finna, att till och med de bästa ha sin begränsning, ett~område,
hvari deras naturel bättre gifver sig uttryck än i ett annat, ehuru de docrk
alltid förblifva lika trogna och sanna i musikens tjänst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free