Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
OM STATENS INGRIPANDE I NÄRINGSLIFVET.
massor. Men deras frambringande försiggår ej på ett år, såsom i
åkerbruket, eller på ännu kortare tid, såsom i allmänhet i industrierna, utan
kräfver mansåldrar.
Att en sådan näring ligger i enskildes hand, innebär alltid en fara.
På ett år kan här skördas hvad hundra år frambragt, om den enskilde
ägaren så behagar. Och att frestelsen ofta är svår, har en sorglig
erfarenhet visat.
I andra länder än vårt eget, länder för hvilkas ekonomiska existens
skogshushållningen i allmänhet icke på långt när har den öfverväldigande
betydelse som den har hos oss, är det också endast en mindre del af
skogsmarken som tillhör enskilde. Tyskland har sålunda 48 °/o
privatskogar, Ungern 32 °/o, europeiska Ryssland 30%, Finland 55 °/o, Schweiz
29°/o, Grekland 200/o och Spanien 18 °/o, medan i Sverige de enskildes
skogar utgöra icke mindre än 78 % af hela skogsarealen. Det torde
också icke komma att dröja så länge, innan följderna för landet af detta
förhållande komma att visa sig.
Nedanstående lilla tablå öfver afverkningen och den beräkneliga
års-tillväxten i fyra af de norrländska länen ger oss en föreställning om, hvad
vi kunna hafva att vänta. Den årliga medelafverkningen af sågtimmer är
angifven i runda tal efter uppgifter i länsstyrelsernas femårsberättelser
för 1886—1890 undantagandes för Gefleborgs län, hvars afverkning för
utskeppning är approximativt beräknad efter uppgifter i Nordisk
Trävaru-kalender. Till grund för återväxtberäkningen är lagdt ett medeltal af å
ena sidan uppgifter öfver årstillväxten å Iggesunds bruks i Helsingland
och Medelpad belägna stora skogar och å andra sidan de något högre
beräkningar, som af domänstyrelsen vid 1894 års riksdag meddelades
Första kammarens tillfälliga utskott n:r 3, hvilka beräkningar lära stämma
öfverens med liknande i Finland gjorda. Resultatet blir följande:
Dessa beräkningar — som i fråga om tillväxten afrundats uppåtr
men i fråga om afverkningen nedåt — taga ingen hänsyn till de
vederbörande länens eget behof af skogsprodukter för byggnadsarbeten, bränsle
och kolning. Och detta oaktadt tala de om en afverkning, som är från
två till fyra gånger så stor som den årliga tillväxten.
I fyrtio års tid har skogsfrågan hos oss varit föremål för
undersökningar och öfverläggningar, och ännu stå vi så godt som på samma punkt,
utan någon verksam skogslag. Förslag hafva uppgjorts och förkastats.
Dimensionslagar, utsyningstvång, återplanteringslagar — alla hafva de haft
sina motståndare, och motståndet tör i viss grad hafva varit berättigadt
Antal timmer
Årlig afverkning Årlig tillväxt
Västerbottens län ... . 4,400,000 2,200,000
Jämtlands län.....5,000,000 2,300.000
Västernorrlands län . . . 6,600,000 1,850,000
Gefleborgs län.....5,000,000 2,000,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
