Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Statsledning och offentlighet i England och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570 DAGENS FRÅGOR
konfidentiellt dokument, endast afsedt för regeringens upplysning.
Jag är förhindrad att medge dess offentliggörande eller att besvara
frågor om dess innehåll.» En af interpellanterna hemställde då, om
ej premiärministern ville taga den hänsyn till den i Irland rådande
allmänna oron, att åtminstone upplysa om hvad kommittén hade
föreslagit rörande de 190,000 arrendatorer, som äro förhindrade att
inköpa den af dem brukade jorden i enlighet med 1909 års lag i
berörda ämne. Som bekant utgå från den engelska statskassan
kolossala belopp, afsedda att befrämja den irländska jordens öfvergång i
brukarnes egna händer, och det är dessa förhållandens eventuella
förändring, som utgör en af Home Rule-politikens svåraste frågor.
Sedan premiärministern äfven nu svarat med ett kort nej,
framställde en annan interpellant frågan om huruvida betänkandets
innehåll delgifvits det irländska partiets ledare i underhuset eller någon
annan »unofficial member» — d. v. s. medlem af underhuset men
icke af regeringen. Efter att ha gifvit nekande svar äfven på den och
flera likartade frågor tillspordes slutligen premiärministern, om det
verkligen vore nödvändigt att hålla betänkandet hemligt, då så många
voro djupt intresserade af dess innehåll. Svaret blef: — »Jag har
upprepade gånger upplyst om att betänkandet endast afser
information för regeringen med hänsyn till blifvande lagförslag.»
Denna lilla interpellationsdebatt lämnar en synnerligen klar bild af
engelska förhållanden i fråga om ett problem, som äfven står på
dagordningen hos oss, nämligen om tryckfriheten i samband med
statshandlingars offentlighet. Hos oss är det som bekant en hörnsten i
hvad man kallar tryckfriheten, att hvarje till en offentlig myndighet
inkommen handling — såvida ej tryckfrihetsförordningen uttryckligen
medger undantag härifrån •— står öppen för »hvem det äskar, antingen
han har i saken del eller ej», han må vara välfrejdad eller
medborgerligt förtroende förlustig, svensk medborgare eller utländsk spion.
Den situation som här skapats är så grotesk, att den som varit
nödsakad att förklara den för utländsk publik knappast har kunnat göra
sig räkning på att bli trodd. Det är heller ingen öfverdrift att säga, att
det svenska grundlagsbudet i en mängd fall icke kan tillämpas utan
obotlig skada för staten; och följden är naturligtvis i sådana fall, att
man finner metoder att kringgå lagen. Men en sådan utveckling är
lika afgjordt demoraliserande som den är farlig för den ämbetsman
som inlåter sig därpå.
En mycket god parallel till det ofvan gifna engelska fallet hade
man i början af detta år, då några personer på den dåvarande
regeringens begäran afgåfvo utlåtande öfver försvarskommitténs
finansutredning. Hade dessa personer fått ett formligt officiellt uppdrag,
skulle det varit absolut omöjligt att vägra någon människa
tillgång till deras yttrande, detta ehuru deras resultat uppenbarligen i
långt högre grad än det engelska kommittébetänkandet »endast var
afsedt för regeringens upplysning»; och trots det formlösa sätt, hvarpå
yttrandena inhämtats, synes man på sina håll varit betänkt på att
framtvinga en offentlighet. Likväl är detta ett jämförelsevis oskadligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
