Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H4 E. H. THÖRNBERG
ha under inflytande af tidens smak antagit en annan
lefnads-standard än deras tros- och klassfränder för ett par årtionden
sedan. Dessa subjektiva hinder för uppåtstigandet till
borgarklassen ha, liksom äfven de objektiva hindren för arbetarne i
allmänhet, blifvit allt större under de senare årtiondena.
Den absolutistiska nykterhetsrörelsen, hvars främste representant
är den internationella goodtemplarorden (l. O. G. T.)? efter hvilken
komma blåbandsföreningen och de öfriga tre ordnarna, nådde
Sverige i slutet af 1870-talet. En af professor Sundbärgs
aforismer är denna: »Tänkom oss, att goodtemplarordens
storståtliga ceremonier eller frälsningsarmens bizarra arbetsmetoder
uppfunnits i vårt land. Inom några veckor skulle de ha drunknat
i det allmänna åtlöjet. Men nu kommo de till oss från
Amerika och England. Och hvar hafva alla dessa originella »tricks»
mötts med djupare vördnad och efterhärmats med större allvar
än i Sverige?» — Hur sant detta är sagdt, måste äfven de
medge, som ej vilja anslå samma höga ton gentemot båda
rörelserna. Nåja, deras ceremonier och metoder skulle nog
aldrig ha kunnat uppfinnas i annat än anglosachsiska länder.
Och hade de inte kommit från den anglo-amerikanska
folkvärlden, skulle de aldrig ha rönt sådana framgångar i
Sverige. För dessa framgångar var vägen banad, icke blott af
den etniska frändskapen mellan oss och de folken, utan ännu
mer af de anglo-amerikanska inflytelserna från
frikyrkoströmningarna och af den genom vår emigration och våra
emigranter här skapade benägenheten för den amerikanska folkliga
kulturen med dess burleska och sentimentala drag, dess löjliga
formella åthäfvor midt i allt realitetssinne. Själfva det
cere-moniösa ordensväsendet tog naturligtvis uppåtsträfvandet i sin
tjänst i ett land, där frimurarorden varit en social lyftkran för
en hel del borgerligt folk. Goodtemplarorden kom till Sverige
just, när landet befann sig i vågdalen efter sjuttiotalets
uppgångsår, under hvilka rusdrycksförbrukningen steg i allvarsam
grad. Den kom i rattan tid för att betjäna sig af de utvidgade
kommunikationerna och för att erbjuda ett slags sällskapshem,
ett substitut för familje- och umgängeslif i en tid, då rörligheten
började bli allt större bland vårt folk och detta i stor
utsträckning rycktes loss ur de gamla fogningarna. Och den kom med
sin nya form och ståt i en tid, då den gamla nykterhetsrörelsen
i viss mån spelat ut sin roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
