Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Wilamowitz-Moellendorffs besök i Sverige - Svenskt Konstgalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
i-69
var ett af hans ord i ett tal på Föreningen for klassisk filologi i
Upsala. Han talade ju där som gammal krigare. Och det är just
ett sådant lystringsord, som arbetet här i landet behöfver.
Svenskt Konst- Det har alltid varit ett utmärkande drag för tider
galleri. med stärkt nationalkänsla och nyväckt själfmedvetande
att intressera sig för de synliga uttrycken för landets äldre historia
och kultur. Det svenska 1600-talet visar sålunda ett ofantligt stort
intresse för Sveriges antikvariskt-topografiska utforskande, som tagit sig
storartade uttryck i verk sådana som Dahlbergs Svecia antiqua et
bodierna, Peringskiölds
Monu-menta m. fl. Det är väl icke
heller en tillfällighet att vi
under de senaste åren sett
ett likartadt intresse skjuta
allt kraftigare växt här i
landet. Ett uttryck härför
är det allt mera växande
intresset för bevarandet af
Sveriges konst- och
kulturminnen och dessas
vetenskapliga utforskande samt deras
tillgodogörande för den
lefvande svenska konsten.
Tydligast framträder måhända
detta på arkitekturens
område, där man mest
målmedvetet sökt återknyta det
brustna sammanhanget med äldre
tiders tradition. Är 1908
började Svenska Teknologföreningens afdelning för husbyggnadskonst
utgifva afbildningsverket Gamla svenska städer. Samma år publicerade
en sammanslutning af unga arkitektelever vid Konstakademien den
första fascikeln af det sedermera årligen utkomna arbetet Svensk
arkitektur, en vacker samling uppmätningar af äldre svenska
byggnadsverk. Ungefär samtidigt syntes de första häftena af Svenska
slott och herresäten, den moderna motsvarigheten till Dahlbergs
Svecia. Och slutligen ha vi detta år sett begynnelsen till det stort
anlagda arbete, Sveriges kyrkor, hvilket en gång skall i ord och
bild kodifiera det oerhördt rika arf af konstnärlig kultur, som vi äga
i våra kyrkor. Inom kort hafva vi äfven att vänta en Svensk
konsthistoria utkomma af trycket, innehållande ett gemensamt försök af
landets yngre konstforskare att till ett öfverskådligt helt sammanfatta
vår nuvarande kunskap om Sveriges konsthistoriska utveckling. —
Allt detta är dock framvuxet efter 1905!
Om de förutnämnda arbetena hufvudsakligen eller till öfvervägande
delen sysselsatt sig med byggnadskonstens alster, så hafva måleriet
och skulpturen fått sin representant i den nyaste svenska konsthistoriska
J. C
Hedlinger. Fredrik I och Ulrika Eleonora.
Kungl. Myntkabinettet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
