Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Studenterna och skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5g2 DAGENS FRÅGOR
och studenter, af alla studieriktningar och politiska åskådningar;
anslutningen från studenternas sida var synnerligen god. Efter flere
inledande föredrag, som belyste frågan från skolans, studenternas,
universitetets och den allmänna odlingens synpunkt — dessa föredrag
utkomma inom kort i tryck, hvarför ett närmare ingående på dem
här torde vara öfverflödigt — antogs enhälligt ett förslag till skrifvelse
till Kungl. Maj:t med underdånig hemställan orn »att betryggande
åtgärder med det snaraste vidtagas i sådan riktning, att den
kunskapsutrustning, som de högre allmänna läroverken afse att bibringa, ej
måtte ytterligare sänkas, utan återföras till sin tidigare högre nivå».
Skrifvelsen vänder sig mot en alltför långt drifven linjeuppdelning på
gymnasiet och mot det treåriga gymnasiet, byggdt på den nuvarande
realskolan eller, ännu sämre, den kommunala mellanskolan; den
uttalar sig för lektors- och adjunktskompetensens bibehållande och för
samma lärarkompetens, styrkt genom akademiska examina och prof,
vid den kommunala mellanskolan som nu vid realskolan; häraf följer
ogillande af det hittills praktiserade dispenssystemet för de
förstnämnda.
Skrifvelsen torde, då dessa rader tryckas, ha samlat uppåt ett och
ett halft tusental namnunderskrifter bland akademiska medborgare —
ett antal, som väl får betraktas som synnerligen högt vid en
opinionsyttring af denna art, helst i terminens elfte timme och så splittrade
som meningarna nu en gång äro också i dessa kretsar.
Det är ej heller en dag för tidigt, att studenterna visa, att de i
dessa viktiga frågor söka följa med de aktuella strömningarna och
planerna, och att de själfva ha en mening att häfda. Af ej ringa
betydelse är, att de politiska partibanden visat sig kunna fullkomligt
brista inför en stor och omfattande samhällsfråga.
Skulle man nu fråga, hvad denna opinionsyttring i första hand
afser, så torde mången strax vara klar med svaret: studenterna,
enkannerligen filosofiska fakultetens alumner, äro oroliga för sina
framtida platser, om realskolan kommer att undanträngas af den
kommunala mellanskolan och lärare utan akademisk kompetens —
folkskollärare eller andra — mer eller mindre ta den i besittning.
Det ligger otvifvelaktigt något berättigadt både i denna gissning och
i studenternas supponerade oro. Situationen är i själfva verket mycket
egen. Inom rikets filosofiska fakulteter råder f. n. öfverbefolkning;
redan nu och än mer om ett par år har man inom nästan alla fack
öfverflöd på kompetenta lärarkrafter för våra läroverk. Samtidigt
växa de kommunala mellanskolorna, särskildt i rikets södra del, upp
allt tätare; och att de syfta till realskolans utträngande, däraf göres
på många håll ej längre någon hemlighet. I den täflan mellan båda
skolformerna, som utlysts från officiellt håll, har nog den yngre
med-täflaren mångens ej så opartiska intresse redan vid starten. Då nu
denna skola står öppen för lärare med, som det heter, »reell»
kompetens i motsats till den »formella» (— akademiska), är det klart, att
en mängd för lärarbanan utbildade krafter under nuvarande
skolpolitik bli öfverflödiga och få bryta sig andra banor. Man må nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
