- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
2

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Minnen. Af Ludvig Douglas - Från skoltiden i Stuttgart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därpå, trots framgången på slagfältet, tvangs att kapitulera. Hur
annorlunda blef ej tonen, när underrättelsen om den
würtembergska kontingentens nederlag vid Tauberbischofsheim i
extrablad spreds kring gatorna. Och så när det första tåget med
sårade anlände! — timtals stodo vi utanför stationen. Där
framträdde med ens krigets hela hemska allvar. Och i staden växte
en stämning af bitterhet öfver broderkriget — af harm öfver
nederlaget och af obehärskad vrede mot allt och alla — af hat
mot Preussen, mot konung Wilhelm — men koncentrerad
framför allt mot Bismarck. Aldrig skulle detta glömmas, och nu
var Mainlinjen blifven till en verklig gräns mellan södra
Tysklands stater och de brutala våldsverkarne i norr!

Men långt innan i södra Tyskland harmen efter kriget lagt
sig, visste den allmänt hatade genom hela tillvägagångssättet vid
fredsslutet lägga grunden till hela Tysklands enhet. Det skedde
genom hemliga traktater med fienderna från i går och genom
skapandet af ett alla tyska stater omfattande tullparlament. I
dessa traktater, hvilka sedermera kompletterades genom
formliga militärkonventioner, förpliktade sig Bayern, Würtemberg,
Hessen och Baden bland annat att ifrån en militärorganisation,
där ett relativt inskränkt antal värnpliktige årligen uttogos
genom lottning, öfvergå till den i Preussen gällande allmänna
treåriga värnplikten. Och huru lång tid lämnades åt nämnda
stater att genomföra en i alla förhållanden så djupt ingripande
förändring? Oaktadt inga kaserner voro byggda för att mottaga
den betydligt ökade soldatkontingenten, oaktadt alla de andra
tekniska hinder, som vi så väl känna af våra egna ändlösa
diskussioner, bestämdes öfvergångstiden till inalles 3 år.

Månne då några nya politiska förvecklingar hotade? Ack
nej. Med Frankrike — den enda makt som här kunde
komma i fråga — hade krigsfaran undanröjts. Beslutet visar endast
att man hade en statsman i spetsen som visste att leda nationen
in på rätta vägar.

Väl uppstodo många olägenheter — missnöjet och olusten
voro stora. Bismarcks namn var fortfarande ett skällsord och
inbegreppet af allt förhatligt. — »Trodde verkligen
tiggarpreussarne(»die Bettelpreussen» var ett uttryck för sydtysk förhäfvelse
öfver Preussens karga klimat och jordmån) — trodde de verkligen,
att man med sådana tvångsmedel som 3-årig krigstjänst kunde
skapa den tyska enheten, då misstogo de sig grundligen. Nej,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free