Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Mormonismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 391
kontinentens förhistoria och dess befolknings växlande öden. Logiken
och sammanhanget i dessa utredningar erinrar på ett frappant sätt
om den tankegång, som man möter på vissa ställen i Strindbergs
Blå Böcker, särskildt i de partier, där han spekulerar öfver de
slutsatser, som den af vetenskapliga arkeologiska fördomar oförvillade
åskådaren kan draga af iakttagelser i Fingalsgrottan och på
Kinnekulle.
Hvad åter beträffar mormonkyrkans sociala åskådning och de
ekonomiska och disciplinära kraf, som ställas på dess medlemmar, så
får man knappast höra ett ord därom i den litteratur, som sättes i
proselyternas händer. Endast en punkt, nämligen skyldigheten att
gifva tionde till de kyrkliga myndigheterna, framhålles ständigt som
ett af Gud själf instiftadt lagbud, mot hvilket det vore en allvarlig
och svårförsonad synd att våga uppresa sig. Men hela den strängt
genomförda och med hänsynslös energi upprätthållna hierarkiska
organisation, som utgör det bärande och sammanhållande elementet i
mormonismen och som förlänat den förmåga att trots förföljelser och
motgångar bevara sin enhetlighet orubbad, skymtar i den vanliga
mormonlitteraturen endast förbi på afstånd utan att närmare skildras
eller preciseras. Man får visserligen i största allmänhet reda på att
kyrkan styres af en profet, biträdd af en del apostlar, patriarker,
äldste och biskopar, men om den faktiska makt, som dessa
dignitärer utöfva öfver församlingsmedlemmarna, får man icke en aning.
Samma ovisshet som här konstaterats i fråga om mormonkyrkans
yttre förhållanden råder äfven hos den stora allmänheten, då det
är fråga om att bedöma de män, som utformat dess lära och skapat
dess organisation. Joseph Smith, författaren till kyrkans heliga
urkund, Mormons Bok, och ledaren af dess första försök att bilda ett
eget, från det vanliga »hedniska» samhället skildt rike af »heliga»,
framstår i sina anhängares ögon som ett af Guds utvalda sändebud,
ett trosvittne sådant som världen icke sett sedan apostlarnas dagar,
en inspirerad siare och en väldig profet, under det att han i regeln
af utomstående betraktas som en ovanligt grof svindlare, hvilken för
att tillfredsställa sin vinningslystnad och sitt maktbegär icke drog sig
för att under religionens täckmantel använda både bedrägeri och
våldsdåd; en från mormonismen omvänd svensk har till och med gått
ända därhän, att han identifierat honom med det andra af de i
Uppenbarelsebokens trettonde kapitel omtalade stora vilddjuren (Carl E.
Malmström, Hemligheten är upptäckt! eller en sann
skildring af hvad mormonismen är i lära och lefverne, Örebro
1862). Hans efterträdare i profetämbetet, Brigham Young, ledaren af
den stora utvandringen till Utah, är föga mera känd; i allmänhet
torde man betrakta honom som en i moraliskt hänseende mycket
lågt stående karaktär, något som är fullt förklarligt dels med hänsyn
till den roll han spelade i den under Utahs första period pågående
utrotningskampen mot misstänkta och aflällingar, dels äfven på grund
af hans ställning till frågan om månggiftet, hvilket som bekant i
honom hade sin ifrigaste försvarare.
27. Svensk Tidskrift 1914,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
