Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Gilbert Keith Chesterton. Af Ernst Nathorst-Böös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILBERT KEITH GHESTERTON
skulle de taga in på de ärevördiga härbärgena, och tillsammans
skulle de fördrifva färdedagarna med goda historier.
Hur fjärran synes oss ej denna bild, säger Chesterlon (i The
Victorian Age in Literature): »Chaucer’s riddare färdades i
sällskap med en kock som den naturligaste sak i världen, därför
att det som de alla tillsammans sökte stod lika högt öfver
ridderskap som öfver kokkonst.» Så ej nu. Nu finnes icke
någon tro, som förenar — därför finnes ej heller någon äkta
demokrati. Men den enande tron och den sanna demokratin fanns
en gång — under medeltiden.
Denna åskådning torde beteckna själfva den springande
punkten i Chestertons lifssyn. Medeltiden framstår för honom som
den tid, då skratt och tro trifdes väl samman, då burleska
historier och vördnadsfyllda legender berättades om de heliga med
samma naiva, glada fromhet, då staden var en stat, en fri-stat
med trånga buktande, hemlighetsfulla gränder, där de
hemtref-liga härbärgena inbjödo med flammande brasor, gåsen på
spettet, burgundern i glaset och tusen roliga historier. Det var
tiden med det brokiga och formelbundna skråväsendet, riternas
gyllene tid, den himmelsblå romantikens och den brutala men
godmodiga realismens tid, en tid sjudande af animalt lif, men
ock den tid då genom traditionen — »de dödas demokrati»
(Orthodoxy) — det bleka förgångna mer än någonsin aktades
och ärades, då de dödas minnen vårdades som reliker, och
hvarje kär bortgången blef ett helgon i miniatyr. Det var den
heliga kyrkans tid, då alla voro trälar i synden men ock Guds
barn af nåden. — Hos Chesterton återkommer ständigt ett
begrepp: »mediaevalism», med hvilket han sammanfattar
medeltidens tro och hopp, som han ser det, och detta begrepp har
blifvit det reagenspapper, på hvilket Chesterton pröfvat sin
samtids sträfvanden på godt och ondt, och när han — i Heretics
-— prisar: »The old beer-drinking, creed-making, fighting, failing,
sensual, respectable man», gifver han en karaktäristik ej blott
af den människotyp, han passioneradt älskar, utan äfven af en
skepnad från medeltiden.
G. K. Chesterton är född år 1874. Han har skrifvit
socialpolitiska, litterära, filosofiska kåserier, detektivhistorier och
fantastiska romaner; till yrket är han journalist och bl. a.
medarbetare i den radikala Londontidningen Daily News.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
