Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Tysklands ekonomiska utveckling under senaste århundraden. Af Gustav von Schmoller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS EKONOMISKA UTVECKLING 529
preussiska regeringen i våra dagar kunde besluta sig för en
storartad inre kolonisation af bönder och landtarbetare, som
Ryssland nu gör, så skulle försyndelsen af 1816 ännu kunna
repareras.
Det 18:de århundradets industriella politik hade vid sidan af
alla de framsteg, som konstaterats här ofvan, låtit skråväsendet
och andra handtverksföreningarna bestå, men ställt dem under
byråkratiens kontroll och sökt hjälpen i förbud mot missbruk.
Efter franska revolutionen göras i Tyskland de första försöken
att upphäfva skråväsendet. Den Steinska åtråns reformer
skaffade erforderligt utrymme åt den i utveckling stadda industrien,
de ännu bestående handtverksämbetena beröfvades i hög grad
fast mark, utan att de därför försvunno. Under åren 1848 —
1858 verkade en konservativ politik delvis för
handtverksför-eningarnas återställande. På det sättet hoppades man kunna
draga småhandtverkarna öfver till det konservativa lägret. Men
efter 1840 kunde dock ingenstädes näringsrätten tänkas så
gestaltad, att maskinerna förbjödos, stordriften på allvar
försvårades, de för handtverkaren så förhatliga stora varumagasinen
varaktigt förhindrades och allt s. k. handtverksarbete
undan-droges de nya företagsformerna. Då framför allt till följd af
järnvägarnas tillkomst affärslifvet från 1858—1870 började röra
sig i nya banor och alltmera energiskt bröt sig väg, höjdes allt
dristigare röster för näringsfrihet. Och då det slutligen under
dessa årtionden visade sig allt mindre möjligt att uppehålla den
gamla ordningen för småhandtverket, kom man, sedan några
enstaka stater gjort början från 1860, slutligen till Nordtyska
förbundets näringsordning af 1869, som (jämte rätten till
omflyttning inom landet, räntebefrielse o. d.) bragte till stånd
den vidsträcktaste näringsfrihet. De talrika nya
näringsförordningar, som inom få år sågo dagen i Tyska riket, visade
emellertid, att man i enskildheterna icke alltid träffat det rätta,
om än näringsordningens ledande tanke i längden bestod profvet.
Men arbetarens väg gick nu allt mera sällan genom
handtver-karens verkstad, utan ledde, med försakande af möjligheten att
senare uppnå själfständighet i yrkets utöfvande, för stora skaror
direkt till fabrikerna.
Åren 1862—1870, under hvilka Bismarck fattat statsrodret,
voro tiden för de stora strider, som åtföljde Tyska rikets grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
