Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Lasse Lucidor. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 577
svenske stamfader Mårten Bellman ägda Dufvan vid Västerlånggatan,
kunnat räkna poeten Lucidor bland sina välkända och skattade
stamgäster. Visserligen förekomma bland hans dikter åtskilliga som gifva
uttryck åt en dyster och mörk, jå ibland nästan förtviflad
sinnesstämning, men man torde knappast äga rätt att af dessa draga den
slutsatsen att deras författare burit på någon mera djupt rotad
Welt-schmerz. Att då och då anlägga en andäktig min och klaga öfver
lifvets elände var så att säga dagligt bröd för den som i likhet med
Lucidor var nödsakad att tjäna sitt uppehälle ej blott på bröllops- och
gratulationsdikter utan äfven på begramingspoesi; och den största
försiktighet torde vara att tillråda, då det är fråga om att af hans
dikter draga direkta slutsatser angående hans eget inre lif och hans
religiösa åskådningssätt. Den som studerat Gunnar Castréns
förträffliga undersökningar af det svenska sextonhundratalets litterära stil
och uttryckssätt bör hafva lärt sig att möta alla som subjektiva
betecknade utgjutelser i dåtidens litteratur med en ganska stark skepsis.
Någon skönlitterär afspegling har denna nya Lucidor-gestalt ännu
icke fått; det föreligger visserligen ett drama, hvilket bär hans namn
och där han uppträder som hufvudperson, nämligen Walter Stenströms
Lucidor (Sthlm 1908), men det är af den beskaffenhet, att man gör
författaren en stor och remarkabel tjänst genom att förbigå det med
tystnad. Den mångskrifvande tyske författaren Otto Hauser har
äfvenledes för icke länge sedan gjort Lucidor till centralfigur i en roman
med titeln Lucidor der Ungluckliche (Stuttgart 1905); men detta arbete
kan här lämnas helt och hållet utom räkningen, dels därför att det
är särdeles dåligt, dels äfven därför att det lämnar de historiska fakta
helt och hållet utom räkningen. I Hausers framställning är Lucidor
en svensk diktare, hvilken på grund af ett genom en olycklig
tillfällighet begånget dråp nödgats rymma landet och sedermera för ett
irrande vandringslif i Tyskland och Holland samt bland annat är på
väg att omvända sig till katolicismen, till dess han omsider
återvänder till fäderneslandet, där han finner sin död vid ett uppträde på
ett värdshus — det sistnämnda är det enda historiskt grundade i
framställningen. I den verklige Lasse Lucidors historia litteraria har
således detta arbete icke rätt att kräfva någon plats.
Men om sålunda Lucidor i sin egenskap af poetisk figur på senare
år icke kunnat fröjda sig åt någon uppmärksamhet från sina nu
lefvande yrkesbröders sida, så har han dock för icke så länge sedan
fått hvad bättre är, nämligen en verklig biografi, sådan man i
närvarande stund med hjälp af det förhandenvarande dokumentariska
materialet är i stånd att gifva den, och hans biograf är den bland
samtidens svenska diktare som mer än någon annan visat sig stå i
släkt med vårt sextonhundratals kärfva och kraftfulla på samma gång
som djupa och rika anda: Erik Axel Karlfeldt. Offentliggjord för
första gången redan för ett par år sedan i Svenska akademiens
handlingar, har detta verk innevarande höst blifvit utgifvet i en vackert
utstyrd separatupplaga, illustrerad med reproduktioner af Erik
Dahlbergs teckningar från sextonhundratalets Stockholm; och allmänheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
