Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Sammanhållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 SAMMANHÅLLNING
hemska angelägenheter. Det må därför vara tillåtet att rikta en
vädjan till alla ententevänner, som icke önska vårt indragande
i kriget, att förena sig med landets öfriga medborgare i att
tveklöst upprätthålla de svenska intressena gent emot kraf äfven
från deras bästa vänner i väster eller öster; ty annars blir
det de och inga andra som göra slut på vår nuvarande
ställning.
Att med samma motivering rikta en motsvarande vädjan
till våra tyskaktivister kunde däremot förefalla lönlöst, då de
icke gjort någon hemlighet af sin önskan om vårt deltagande
i kriget. Det vill dock synas, som om man äfven från denna
ståndpunkt borde kunna finna anledning att ändra sin
hittills förda taktik. Det bör nämligen ha blifvit klart äfven för
denna lilla meningsflock själf, efter dess långa och ihärdiga
kampanj, att svenska folket ej ens till någon del därigenom
fått ökad böjelse att af egen drift kasta sig in i kriget. Äfven
dessa svenskar torde inse, att om vi nu komma med, måste
det bero på att vi helt enkelt ej kunna annat och på att
svenska folket känner sig medvetet därom. En fortsättning
af deras propaganda i dess hittillsvarande former kan
emellertid ej ha annan verkan än att just förekomma detta
medvetande hos folket, hur mycket den än åsyftat motsatsen, och
att hålla splittringen vid makt samt dessutom att ge de
ytterlighetsmän på motsidan vatten på deras kvarn, som vid
ett till äfventyrs ofrånkomligt fredsbrott vilja kasta ansvaret
ifrån sig på dem som predikat hvad som till sist blifvit
verklighet. Vill man ena svenska folket inför en oundgänglig fara,
så är ett ohöljdt partitagande i förväg det olämpligaste man
kan företaga sig.
Här åsyftas ej att rikta förebråelser åt något’ håll för hvad
som varit, ty det står ej att ändra. Meningen är att söka
väcka den frågan, huruvida ej det yttre läget nu blifvit så
pass allvarligt, att alla fosterlandsvänner, oberoende af parti,
kunde taga i öfvervägande att nedlägga striden om våra utrikes
angelägenheter och åtminstone på detta område iakttaga
»borgfred». Krigets börda har nu blifvit så tung, att äfven för
neutrala folk problemet i hufvudsak begränsas till samma
melankoliska uppgift som för de krigförande: »Durchhalten»
eller med ett gammalt engelskt motto: »Through». Intet folk
har god utsikt att genomlefva dessa vargatider utan lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
