- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
14

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ut i lifvet. Det har alltid kräfts en inträdespröfning vid
öfvergången från folkskolan till den högre skolans mellanklasser.
Vid det omnämnda mötet yttrade en af skolreformens
förespråkare utan att blifva motsagd, att »alla skolor måste ha klart
för sig, att aflagd mellanskoleexamen alldeles ej lämnar någon
garanti för att en elev ägnar sig för fortsatta bokliga studier,»
d. v. s. för uppflyttning till gymnasiet. Enheten har alltså
brustit på båda håll. I skolinspektörens ämbetsberättelse af år
1914 yttrar denne också kort och godt, att sträfvandena för
mellanskolan icke blott ha misslyckats utan att denna reform till
och med sedan 1903 gått baklänges, i det att öfvergången från
folkskolan till mellanskolan blifvit svårare än reformen afsett.
Ett stort antal privatskolor ha nämligen återupptagit
undervisningen i främmande språk i nederskolan, väl i den insikten,
att mellanskolans språkundervisning ej räcker till som
förberedelse till gymnasiet. Åtskilliga skolor ha också gjort bruk af
tillåtelsen att införa latin i mellanskolans fjärde klass, en har
till och med anhållit om tillåtelse att börja med latin i tredje
klassen, och detta är dock ett eklatant brott mot mellanskolans
idé, om man törs bruka detta ord om en sådan skapelse.

Jag kommer till den andra nyheten, den nyspråkliga linjen.
Dess program var klart och tydligt: genom moderna språk och
modern litteratur skulle en motsvarighet gifvas till den andliga
utbildning, som dittills förvärfvats genom latin och grekiska.
Man väntade, att det skulle blifva lättare, och målade lockande
bilder af den innerliga förbindelse, som skulle ernås med det
lefvande lifvet, med modern tankegång och andra vackra saker
i motsats till de klassiska språkens brist på praktisk betydelse
och på samband med verkligheten. Därvid underlät man ej
heller att hänvisa på den praktiska nytta, de lefvande språken
kunde medföra, isynnerhet när den s. k. direkta
språkundervisningen, talandet af det främmande språket och aflägsnandet af
grammatiken, genomförts. Man förbisåg det omöjliga i att tjäna
två herrar; språktillägnelse för praktiskt bruk och
litteraturläsning som bildningsmedel draga hvar åt sitt håll. Om man
hållit före, att den nya linjen skulle utdana för det praktiska
affärslifvet — man ville ju icke längre endast förbereda för
universitetsstudier — så har man fått en grundlig tillrättavisning vid
de öfverläggningar, som för ett år sedan ägde rum om de högre
handelsskolornas rätt till studentexamen. Det visade sig, att de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free