- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
18

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att öfverväga ändringar. Dess betänkande föreligger nu och är
remitteradt till universitetet, i hvars fakulteter det för närvarande
är under öfverläggning. Det innehåller flera verkliga
förbättringar, t. ex. ett fyraårigt gymnasium med en
afslutningsexamen efter det andra året, en sträfvan att närma linjerna till
hvarandra, en bättre ställning för latinet, som tänkes infördt
delvis också på den matematiska linjen, tillfälle att läsa
grekiska vid alla skolor. Trots dessa medgifvanden åt de
klassiska språken, uttalas i motiven afsikten att afskaffa den
klassiska linjen, därför att den användes för litet (i år 42 af 759
studenter). Detta är ett dåligt argument. För det första har den
klassiska linjen från början blifvit undanskjuten därigenom, att
den icke fanns vid alla statsskolor och blott vid två af
privatskolorna i Köpenhamn, som producera ungefär 300 af de
7—800 studenterna. En statsskola har nyligen efter
ortsbefolkningens önskan med mycken möda fått lof att införa den
klassiska linjen; redan detta är ett litet tecken till genombrott. När
man tänker på de våldsamma angreppen på den gamla skolan,
som väckte eko hos den hos oss mycket utbredda
grundtvigianska oviljan mot den »svarta» skolan i motsats till
folkhögskolan, kan man ej undra öfver detta resultat; snarare kan man
förvånas öfver hur fort reaktionen kommit. Ty reaktionen
finnes. Från nästan alla sidor uttalas saknaden af latinets
gagneliga pedagogiska inflytande. Den polytekniska högskolan har
till och med enhälligt kräft latin på den matematiska linjen.
Medan man förr var benägen att påstå, att latin och grekiska
hade alls intet värde för eleverna, medger man nu, att den
klassiska bildningen är en realitet, som icke är att förakta. Det
råder icke något tvifvel om, att en kommande reform kommer
att återgifva latinet en del af det förlorade. Men därmed är
enligt min öfvertygelse den klassiska bildningen icke räddad.
Klassisk bildning utan grekiska är nu lika otänkbar, som
läkarevetenskap utan bakteriologi eller naturvetenskap utan
utvecklingslära. I det nämnda ändringsförslaget skall grekiskan som
valfritt ämne få 6 timmar under hvart och ett af de båda sista
åren. Alla filologer, äfven professor Gertz, äro ense om att detta
är otillräckligt som grundval för en klassisk bildning.
Erfarenheten från den nuvarande klassiska linjen visar, att man med
6 timmar under hvart af de tre sista åren kan nå ett
tillfredsställande resultat, men detta är också minimum. Härom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free