- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
537

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMER KRIGET ATT FORTSATTAS? 537

klaringen nyskapade tyska krigsledningen
Hindenburg-Ludendorff med sin mäktiga förmåga att taga ansvar och besluta snabbt.

På såväl väst- som östfronten verkställde ententemakternas
trupper anfallen sedan månader tillbaka inom samma områden.
Den nya tyska krigsledningen beräknade alldeles riktigt, att
några till stora resultat ledande ombyten af anfallsområden kunde
icke motståndarna numera mäkta att utföra. Inom de stora
hufvudområdena för de afgörande striderna stärktes det tyska
försvaret ytterligare; på öfriga fronter förtunnades arméerna
mycket afsevärdt, så att den i proportion till på väst- och
östfronterna engagerade krafter ringa styrka, som förutom redan
för vakthållning bundna trupper behöfde insättas mot
Rumänien, utan olägenhet kunde frigöras. Den vid Verdun vunna
mindre franska framgången i slutet af oktober 1916 öfver de
försvagade tyska linjerna, hvarvid visserligen resultatet af tyska
Verdunoffensiven under första halfåret delvis gick förloradt, men
å andra sidan den vunna framgången icke kunde utnyttjas, är
ett tydligt bevis för dessa förhållanden.

Det må vidare framhållas, att Rumäniens ententevänliga
hållning under sommaren 1916 redan hade bundit en hel del
bulgariska och österrikisk-ungerska trupper. De förra jämte ett
par turkiska fördelningar stodo sålunda nu äfvenledes till
förfogande och bildade så småningom hufvudparten i Mackensens
Dobrudsj a-armé.

På ententehåll anges orsakerna till Rumäniens nederlag främst
vara, att Rumänien själft icke var färdigt för kriget. Allt hvad
världskriget under två år hade uppvisat såsom nödvändigt
för en effektiv krigföring på sådana områden, som beröra det
tunga artilleriet, kulsprutor, flygvapnet m. m., hade Rumänien
endast i ringa mån anskaffat utöfver hvad som före
världskriget ansågs erforderligt. 1914 ansågs Rumänien hafva en i
förhållande till folkmängden kraftig samt välrustad armé!
Samarbetet med Ryssland brast fullständigt. Vid fientligheternas
öppnande förstärktes den omkring 24 fördelningar starka
rumänska fälthären med blott omkring 3 ryska, insatta i Dobrudsja.
Sedan Mackensen och Falkenhayn genom en rad snillrika
operationer med säkerligen icke öfverlägsna krafter men med massor
af artilleri besegrat — delvis i grund — den rumänska hären,
bistod Ryssland i de afgörande drabbningarna, som föregingo
Bukarests fall, med 12 a 15 fördelningar. Dessa kunde nu icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free