- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
5

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Demokrati och storfinans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han deltager. Detta i motsats till tjänstemannen, hvilkens
hela framtid är eller borde vara tjänsten och ingenting annat.
Slutligen kan man ej förbise risken, att enskilda affärsmän,
som dragas in i förvaltningen eller som på annat sätt erhålla
inflytande på statsärendenas behandling, medvetet begagna sin
ställning att på det allmännas eller konkurrenters bekostnad
gynna det företag till hvilket de äro knutna. Exemplen från
utlandet tala härvidlag ett tydligt språk, och äfven om hittills
sådana skandaler ännu ej förekommit i Sverige, finns det ingen
anledning att utsätta vårt land för vådorna af en likartad
utveckling. Ett exempel på olämplig sammanblandning af
enskilda affärer och offentligt uppdrag, hvilket genom pressen
kommit till allmän kännedom, utgjorde det bekanta anbudet
från en af de påtänkta deltagarne i
underhandlingsexpeditionen till England att mot kraftig provision arbeta för
lösgörandet af svenska kaffelaster i England. Det svenska folket
och den svenska affärsvärlden ha sannerligen icke under
krigstiden lämnat något stöd för den traditionella uppfattningen
om svensk hederlighet i handel och vandel såsom höjd öfver
hvarje tvifvel — tvärtom.

Den form, i hvilken enskilda affärsmän i största
utsträckning offentligt fått inflytande på statens förvaltning, har varit
genom ledamotskap i de många kristidskommissionerna. Här
har det enskilda affärselementet alltmera fått skjuta de
verkliga ämbetsmännen åt sidan, till dess det slutligen i samband
med den senaste omorganisationen af kommissionerna
proklamerades som ett slags princip, att tjänstemän ej behöfde
vara ledamöter i kommissionerna, då de kunde tillkallas vid
behof. Representanterna för enskilda affärsintressen och
parlamentariker af det sedvanliga partisnittet skulle sålunda
till sist blifva de som dikterade kommissionernas beslut. Lika
riktig och berömvärd, som själfva omorganisationen i och
för sig är — i Svensk Tidskrift har en sådan påyrkats redan
i dess andra häfte för 1917 — lika betänkligt synes detta vara
på grund af de skäl, som redan framhållits.

Kanske än mer framträdande har de storfinansiella
intressenas inflytande varit vid själfva regeringsbildandet. Redan
i den Hammarskjöldska ministären blef storfinansen sålunda
direkt representerad i statsrådet och det bl. a. på en sådan
post som chefens för utrikes ärendena. Vid samma tid blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free