Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Sverige och Finland. Af Rolf Pipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att söka Tysklands hjälp och stöd. Det var de finländska
politikernas främsta plikt att arbeta på den tyska linjen, där
utsikten var störst att vinna något. Att Finland äfven vände sig
till Sverige, borde icke kunna klandras, och att det erbjöds
Sverige en chance att förekomma Tyskland borde för Sverige
vara ett vittnesbörd om äktheten af de finländska sympatierna
för Sverige. Naturligtvis ha ända från krigets början
sympatierna för Sverige och för Tyskland varit olika starka på olika
håll i Finland, men att afväga denna fördelning torde icke vara
möjligt. Ett är i hvarje fall visst: att det hade legat i Sveriges
hand att låta de svenska sympatierna väga tyngst. Därmed
skall icke förnekas och må djupt beklagas, att (särskildt efter
det tyska inskridandet) för Sverige sårande uttalanden fällts af
finländska män i ansvarig ställning, uttalanden som vittna
om ett malplaceradt öfvermod och som måste inge Sverige den
föreställningen, att det icke varit så helt med alla finländares
känslor för moderlandet. Men med dessa uttalanden förhåller
det sig väl så, att i dem en länge närd misstro till Sveriges
handlingskraft och lust att hjälpa kommit till utbrott under det
nedslående intrycket af att det Brantingska sinnelaget fått
bestämma Sveriges politik. Känslan af nedslagenhet är så mycket
större, som det väl icke kan råda något tvifvel om, att den
mäktige röde partihöfdingen haft i sin hand att skaffa Finland
Sveriges hjälp, om han velat det, och därmed äfven att bespara
Finland den hårda nödvändigheten af ett ur många synpunkter
betänkligt förbund med Tyskland. I tyska riksdagen ha
uttalanden fällts, som tydligt visa, att man på många håll i
Tyskland helst afstått från intervention i Finland och gärna åt
Sverige öfverlåtit hjälparens värf.
Huru som helst, nu har Finland vändt sig till Tyskland och
med all sannolikhet för en god tid framåt bundit sin politik
vid denna makt. Därmed har obestridligen ett mellan Sverige
och Finland fjärmande moment inkommit, i den mån nämligen
som Sveriges och Tysklands politik och intressen icke
sammanfalla. Det är dessutom uppenbart, att Finland har sina speciella
politiska mål att fullfölja, och det är att förvänta, att dessa mål
skola fullföljas med kraft. Finlands politik kommer af allt att
döma att bäras upp af en stark nationell lifsvilja. En viktig
punkt på Finlands politiska program är Östkarelens eröfring.
I och för sig borde en politisk kraftutveckling i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
