Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 25. 6. 1918 - Franska synpunkter på svensk politik - Bakom ententediplomatins kulisser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 375
brottslig idé som att göra andra åskådningar gällande. Hans uppfattning
af vårt förhållande till Frankrikes kultur rör sig utefter samma linjer;
han kan helt enkelt inte fatta, att man af sig själf kommit till den
slutsatsen att den tredje republikens Frankrike, Panama-affärens,
Dreyfusprocessens, religionsförföljelsernas och
likvidationsskandalernas land, icke är så särskildt beundransvärdt. Denna åsikt, som
han knappast kunnat undgå att möta i Sverige, har styrkt honom
i hans tro på djupgående tyska intriger i vårt land. Blott hos den
radikala vänstern har han funnit den nedärfda kärleken till
revolutionslandet par préférence lefva kvar, och därför har han känt så
liflig sympati för dess åskådning. Ett Sverige, orienteradt åt
ententen, på spänd fot med Tyskland och nära politiskt sammanknutet
med de ententebehärskade öfriga skandinaviska länderna, därtill i sin
inre politik prononceradt demokratiskt och i sin kultur estetiserande,
litterärt och fullt af feta fraser om humanitet och framåtskridande,
det är Maurys framtidsperspektiv för vårt land. Det erinrar
frappant om det tillstånd, som ententen hoppas på att efter sin slutliga
seger genomföra i Tyskland: ett maktlöst, i småstater upplöst rike,
där estetiserande och filosoferande ger lifvet dess prägel, under det
att den statliga verksamheten inskränkes till ett minimum och
Bismarcks namn strykes ur häfdeböckerna. Man kan inte annat än
vara Maury tacksam för att han varit så öppenhjärtig; om hans bok
inte har gjort någon annan nytta, så har den då åtminstone med all
önskvärd tydlighet visat oss, att ett starkt, lifsdugligt och
framåtsträfvande Sverige knappast har några vänner att påräkna i de kretsar,
som representeras af M. Lucien Maury.
Till de i förra häftet (sid. 281 ff.) omnämnda
samtidshistoriska bidragen har nu kommit den utlofvade
svenska öfversättningen af Hemliga aktstycken
ur ryska utrikesministeriets arkiv (Stockholm, Bonnier 1918, pris
kr. 4.75), omfattande en del af de sedan förra hösten i bolsjevikbladen
Pravda och Isvestia samt sedermera i ryska broschyrer publicerade
afslöjandena. För öfversättningen svarar löjtnant A. H. W. Mörner,
för utgifningen i öfrigt d:r Yngve Lorcnts, hvilken utan all egen
ut-myntning af det rika materialet i ett sakligt förord och kortfattade
noter ger besked om dess tillkomst och upplysningar om i
handlingarna förekommande personer och förhållanden. Man har all
anledning att vara tacksam för denna på en gång spännande
sommarlektyr och till allvarligt studium inbjudande källpublikation. Någon
anledning att i bolsjevikernas indiskretioner vädra några afsiktliga
förfalskningar synes icke finnas. Man får dock icke vid läsningen glömma,
att det icke är mer än spridda brottstycken, som här bjudas. Mycket
har säkerligen af den ramlande öfvergångsregimen dragits undan de
segrande samhällsnybyggarnes pietetslösa blickar, själfva ha dessa
nog gjort sitt urval både slumpvis och tendentiöst, och slutligen är
det blott en liten del af det i Ryssland publicerade — endast de
båda första månadernas skörd — som ännu framlagts för den svenska
Bakom entente-
diplomatins
kulisser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
