Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Socialism och bolsjevism. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISM OCH BOLSJEVJSM 241
ganska respektabel statsmakt, men deras värsta fiende blir
ändock till sist svälten. Deras system har fört Rysslands
näringsliv tillbaka till ineffektiva och föråldrade former, och
när den galgenfrist, som de förskaffat sig med hjälp av de
stulna sedelpressarna från gångna regimer, gått till ända,1
kanske de på rama allvaret återigen få höra ropet
Ned med hästkött och Lenin
Hit med fläsket och tsaren
från de upplysta massor, vilkas »kollektiva erfarenhet» den
regerande klicken proklamerar såsom sin högsta lag. Att
man insett nödvändigheten av att här verkligen åstadkomma
en ändring, därom vittna de underrättelser, som på sistone
nått oss, att man genom att beröva fabrikernas egna arbetare
makten över dessas ledning, genom Taylorism, ackordsarbete,
undertryckande av strejker o. s. v. här och där sökt återställa
några betingelser för större produktivitet hos arbetet. I vad mån
detta hälsats med någon större entusiasm av föremålen för
dylik »scientific management», vilka förut fått njuta sitt
slaviska dolce fa niente och ägna sig åt snatteri och
kristidshandel, därom kunna vi ännu föga veta men något ana. Det är
möjligt, att deras kollektiva erfarenhet av den federala
kommunismen därav undergått förändring.
Koncentrationen inom jordbruket, vilken Marx och Engels
särskilt gjorde till en ofrånkomlig förutsättning för den
revolutionära diktaturens och socialiseringens genomförande, är i
Ryssland (liksom i flertalet andra länder) så föga ett faktum, att
den bolsjevikiska revolutionsperiodens hittills kanske viktigaste
sociala resultat är fullbordandet av vad den Stolypinska
jordreformen påbörjat, nämligen den ryska jordens uppdelning på
faktiskt självägande bondebruk. Varje försök att här förena lära
och liv skulle säkerligen stöta på det mest kompakta maktstånd.
Hittills ha boisjevikerna lyckats att på ett mycket
opportunistiskt sätt undvika det motståndet. Men därmed är gärdet
uppgivet, och hela socialiseringsprogrammet faktiskt
underminerat.
»Proletariatets diktatur» i Ryssland är i själva verket en —
kanske omedveten — humbug. Lenins och hans kamraters
1 Se den ytterst intressanta artikeln »Religion of Povert}o> in Russia
av Robert Crozier Longi. The Fortnightly Revi w’s majhäfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
