Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 25. 5. 1920 - Tyska generalstabens avdelning III B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 DAGENS FRÅGOR
siktigt arbetande och klokt organiserade engelska, lett av general
Cockerill, under det att det ryska i allmänhet fungerade tämligen
klumpigt och relativt lätt kunde motarbetas. Det tyska kontraspionaget
led emellertid enligt Nicolai högst väsentligt av brist på nödvändiga
penningmedel och saknade dessutom tillräcklig ’personal. I
gränsstaterna Holland, Danmark och Schweiz, där oviljan mot
Tyskland var förhärskande och arbetet sålunda relativt lätt organiserat,
utvecklades naturligtvis från ententens sida en livlig
spionverksamhet; sålunda kunde man från tysk sida konstatera ej mindre än
14 olika spionagebyråer i Schweiz och 20 i Holland. I Sverige
arbetade det ryska spionaget, dock enligt Nicolais uppgift utan
synnerlig framgång. Att motarbeta allt detta var naturligtvis för den tyska
organisationen en allt annat än lätt uppgift, och Nicolai erkänner
tämligen öppet, att dess verksamhet i början ej kröntes med någon
vidare framgång; under krigets senare period var den däremot sin
uppgift bättre vuxen. Efter revolutionen blev den emellertid helt och
hållet upphävd och dess personal avskedad eller överflyttad i annan
tjänst.
Hade Nicolai endast sysselsatt sig med organisationen av
spionsystemets minor och kontraminor, skulle hans namn säkerligen aldrig
kommit att nämnas i den politiska diskussionen. Men under krigets
lopp kom han genom omständigheternas makt att utsträcka sin
verksamhet även till ett annat och med offentligheten i närmare
förbindelse stående arbetsfält. Högsta krigsledningen insåg redan tidigt, att
den måste äga ett organ för samverkan med pressen, och då något
dylikt med självständig ställning tidigare ej förefanns — riksdagen
hade 1913 avslagit en regeringsproposition om inrättande av en
militär pressbyrå — måste man hjälpa sig med ett provisorium; det
blev då avdelning III B, som fick taga arméledningens
pressangelägenheter om hand. Nicolai fick härigenom ett utomordentligt
vittgående inflytande, då han nämligen föredrog direkt för generalstabsr
chefen och sålunda hade i sin makt att i särdeles hög grad påverka
dennes uppfattning.
Följer man Nicolais i opersonlig militärstil hållna framställning,
får man i första ögonblicket den föreställningen, att det är en av
föreskrifter och reglementen bunden, korrekt och formalistisk
skrivbordsofficer som talar, men läser man mellan raderna, är intrycket ett
helt annat. Man märker då, att man har att göra med en
kraftnatur av Ludendorffs typ, energisk, intelligent och orädd men på
samma gång till 3^tterlighet hänsynslös och despotisk, oförmögen att
fatta andras synpunkter och van att i allt driva sin vilja igenom.
Så länge lyckan följde de tyska vapnen, gick det emellertid även för
honom lätt att förhandla med pressen, men när motgångarna började
och allmänheten blev orolig, växte svårigheterna i oanad grad, och
då Nicolai tydligtvis var allt annat än benägen att böja sig för
opinionens krav på klarhet i uppgifterna om krigsläget, voro konflikter
oundvikliga. Gensurens obönhörliga stränghet, de ständigt på
varandra följande föreskrifterna, varningarna och indragningarna gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
