Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Industriell demokrati. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL DEMOKRATI 39 l
derna, både de krigförande och de neutrala. Denna dess
popularitet förklarar den betydelse, som arbetarklassen i olika länder
började tillmäta själva arbetarrådsinstitutionen som sådan.
Sovjeten var ju den enda fasta punkten i det skäligen lösliga
samhällsskick, som kallas »proletariatets diktatur».
Och själva de krigförande staterna hade märkvärdigt nog
tvingats att som eit led i sin krigssocialpolitik organisera just
sådana arbetarråd inom den jättelikt utsvällda
krigsmateriel-industrien. Och varför? Jo, även här som ett surrogat för
fackföreningen. Ty genom det ofrånkomliga tvånget att bringa
krigsindustrien delvis under krigslagarna, att militarisera den på sätt
som t. ex. skedde i Tyskland genom den civila tjänsteplikten
och i England genom den bekanta ammunitionslagen,
förminskades de förefintliga fackorganisationernas inflytande och
skö-tos bestående kollektivavtal åt sidan. För att emellertid någorlunda
lugna det missnöje och den strejkfeber hos krigsindustriens
arbetarmassor, som gåvo sig allt kraftigare luft ju längre det olidliga
krigstrycket fortsatte och växte, nödgades myndigheterna att
skapa organ för arbetarkraven på visst medinflytande vid
krigs-materielindustriens företag. Så tillkommo i Tyskland enligt
lagen orn civil tjänsteplikt obligatoriska arbetarutskott vid varje
fabrik, institutioner, som i grund och botten endast voro en
vidare utveckling av en bestämmelse om sådana fakultativa
arbetarråd i gällande tysk arbetarskyddslagstiftning. Enahanda
stadgande finnes för övrigt i § 31 av 1912 års svenska lagom
arbetarskydd. Och den mångomtalade Whitley-kommittén och
dess förslag voro heller ingenting annat än en detalj i den
engelska krigssocialpolitiken. Man ville i England ha en
ersättning för de undanträngda trade unions, nya befullmäktigade
för arbetarna, med vilka myndigheterna kunde förhandla.
Sammalunda i Österrike, där dessa inrättningar fingo så mycket
större principiell och praktisk betydelse, eftersom där
fackföreningarnas inflytande förut varit skäligen ringa.
När nu de krigförande staterna i västra och mellersta Europa
omedvetet och oavsiktligt på detta sätt kopierat de märkliga
ryska arbetarråden, är det ju utan vidare klart, att arbetarna
under den revolutionära stormflod, som efter vapenstilleståndet
i november 1918 bröt in över Europa, sökte fylla dessa
akt-ryska organ med den sanna sovjetandan. Sålunda förklaras,
hurusom omvälvningen i den marxistiska socialdemokratiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
