Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Efter Åland. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 ELI F. HECKSCHER
t. o. m. sporadiskt i den svenskspråkiga pressen, är visserligen
obestridligt, men däremot ingen ursäkt. Faktiskt har man
ömsesidigt gjort vad man har kunnat för att förgifta förhållandet
mellan Sverige och Finland, och detta på grund av en konflikt,
där väl båda parternas goda vilja och goda tro måste ha stått
som ovanligt påtagliga. På svenskt högerhåll var det den i
hela världen härskande traditionella taktiken som kom till
heders, men denna gång gent emot en del av det gamla svenska
väldet och en trots all språkolikhet ännu bevarad del av den
svenska kulturkretsen. På svenskt socialdemokratiskt håll
förefaller åter därjämte — ty dessa tendenser saknades ingalunda
där heller — i någon mån ha medverkat en känsla som är
så skild ifrån den förra som gärna möjligt, nämligen ovilja
mot det vita Finland, rättsordningens och den från Sverige
ärvda kulturens bärare öster om Bottniska viken, kanske
föranledd av svikna förhoppningar om en rent socialdemokratisk
finländsk stat. Föreningen av kontraster kunde ej heller på
denna punkt ha varit större än den var, men den fick i sin
dubbla aspekt näring av den ursprungliga, folkliga ovilja mot
de knivskärande, oregerliga finnar, som äro kända eller ökända
litet varstans inom Sveriges landamären.
Detta säges icke som förhävelse över dem som ha ansvaret
för den olyckliga Ålandspolitiken. De ganska många, som
åtminstone offentligt tegat med sin uppfattning under denna politiks
utveckling fram till dess snöpliga slut, kunna ej fritaga sig från
sin andel i skulden. Blott de få, som haft mod att från
början öppet säga sin mening, varibland främst böra nämnas
Harald Hjärne och inom pressen på ett tidigt stadium Göteborgs
Handelstidning, kunna nu sägas stå skuldfria. Hela frågan
drages emellertid som sagt här fram av helt annat skäl, nämligen
som ett litet bidrag till arbetet att göra oss visa av skadan.
Rika därav ha vi onekligen icke blivit. Ett politiskt
nederlag betyder i denna snöda värld under alla förhållanden
minskat politiskt inflytande, och det är frågan, om Sverige därvid
hade något att avvara. Vad det gäller är långt mindre
förhållandet till stormakterna än förhållandet till Östersjömakterna.
Med all anspråkslöshet i resurser och även i utrikespolitisk
erfarenhet står Sverige dock i båda dessa hänseenden främst
bland Östersjömakterna — kanske ingen mycket hög position
— och man har svårt att fatta tankegången hos de personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
