Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Gustav Eriksson i Rydboholm. Till 400-årsminnet av Gustav Vasas befrielseverk. Av Gottfrid Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV ERIKSSON I RYDBOHOLM 469
okände författaren visar sig synnerligen väl förtrogen med dåtida
svenska förhållanden och själv på närmaste håll iakttagit de
händelser, han skildrar, behöver man naturligtvis inte taga hans
åldersuppgifter alldeles efter bokstaven, men de utgöra
onekligen i sin mån en varning mot att förlägga Gustav Vasas
födelseår alltför långt fram i tiden.1
Men även om åldern medgav hans användning på det
politiska området under Sten Sture den yngres tid, hade han dock
alltjämt en alltför osjälvständig yttre ställning för att enligt
tidens uppfattning vara kompetent därtill. 1524 påpekar
riksrådet, att det var gammal sedvänja i riket, att »ingen ogift och
daglig tjänstesven» intogs i rådet och därmed erhöll den
position, som för en ung ädling var den egentliga grundvalen för
politisk verksamhet. Gustav Eriksson var ju ogift och
obesutten, och troligen räknades han även till de »dagliga
tjänste-svennernas» kategori, då han efter all sannolikhet, åtminstone
tidtals, innehade dylik anställning hos riksföreståndaren. Helt
utesluten från deltagande i rikets uppgifter var han dock icke.
Krönikornas notiser om hans medverkan i kriget mot danskarna
1517 och 1518 ha naturligtvis en faktisk bakgrund, även om
hans därvid utförda bedrifter inte varit fullt så lysande som i
dem påstås — Gustav Vasas senare bana ådagalägger, att hans
begåvning inte egentligen låg åt det militära hållet. 1518 kunde
han helt enkelt inte undgå att ta del i de militära anstalterna:
i Stockholms stads räkenskaper för den 23 sept. är antecknat,
att en viss Jens smed, »som hö vitsman var för folket till
Rydboholm», härför ur stadens kassa gottgjordes med 3 mark, och
själva Gustav Vasas fädernegård har sålunda spelat en roll i
krigsoperationerna.
I stort sett var emellertid Gustav Eriksson en i offentliga värv
1 Man har i senare tid sökt göra gällande, att Gustav Vasa föddes på
Rydboholm, och det förefaller verkligen, som om uppgiften om Lindholm som
hans födelseort först omkring år 1570 inkommit i krönikorna. Men ändringen
från Rydboholm till Lindholm kan mycket väl ha företagits, emedan man pä
fullgoda grunder kommit till visshet om att Lindholm var det rätta. Det låg
ju närmast till hands att tro, att konungen sett dagens ljus på fädernegården
och i det egentliga föräldrahemmet, och när Lindholm icke desto mindre så
småningom börjar anges som födelseort, kan skälet knappast ha varit något
annat än det, att den uppgift om födelseorten, som a priori kunnat förmodas
vara den riktiga, vid närmare efterforskning visat sig vara falsk. Därtill
kommer, att ingen mindre än Johan III år 1573 uttryckligen förklarar, att hans
fader var född på Lindholm. Om Gustav Vasas exakta födelseår kunde konung
Johan givetvis vara okunnig, om födelseorten däremot icke; på den punkten
hade han haft rika tillfällen att av sin far erhålla säkra upplysningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
