- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
51

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Katolicismen i våra läroböcker. Av G. Ljunggren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATOLICISMEN I VÅRA LÄROBÖCKER 51

som »folkkyrka». Det bar alltid så varit och skall sannolikt
ännu länge så förbliva.

Återstår oss nu blott frågan om jesuiterna, vilka onekligen
blivit illa medfarna i våra läroböcker. Att jesuitorden varit
ett träd på både gott och ont, skall naturligtvis ingen
förneka. Och även många protestanter ha förvisso lärt att
beundra sådant som den osjälviska hängivenhet för kyrkans
sak och det ofta storartade offersinne, som många av ordens
medlemmar lagt i dagen. Men detta får ej skymma vår blick
för de verkligt mörka fläckar, som i synnerhet i gången tid
häfta vid densamma. Att de historiska läroböckerna framför
allt kommit att stanna inför de förhatliga sidorna, är kanske
ej så mycket att undra över, när man betänker att jesuiternas
roll i den politiska historien ej just är ägnad att stämma
omdömet milt. Härom kunde mycket skrivas. Denna korta
granskning måste bortse härifrån och gå rakt på den fråga, som i så hög
grad synes ha varit ägnad att sätta det romerska nitet för
objektivitet och opartisk historieframställning i vågor, nämligen
frågan om den s. k. jesuitmoralen. Den historiska bevisningen är
just ej särdeles imponerande. Med stor aplomb citeras här en
jesuitpater av anno 1917 till vederläggning av de perfida
läroböckerna. Att så lättvindigt tro sig kunna komma undan
besvärande antecedentia skulle man ej eljest tilltrott en katolsk
apologet i våra dagar. Undertecknad har beklagligtvis ej kunnat
få den citerade auktorn under sina ögon och känner därför ej
hans morallära i övrigt. Men att i en polemik mot protestanter
förutsätta kyrkans oföränderlighet genom tiderna är en alltför
svag utgångspunkt. Här finnas dock även i våra bibliotek
klassiska verk, ägnade att ge en ganska klar bild av andan i
den moral, som icke utan skäl gjort jesuiterna ryktbara. Jag
skall i det följande inskränka mig till att under ledning av den
även på katolskt håll för sin moderation uppskattade kännaren
av jesuiternas historia H. Boehmer taga några stickprov på de
konsekvenser, som kunde härledas ur den ordens moraliska
grundsatser, som benämner sig »Societas lesu». Först dock några
ord om själva grundprincipen i denna etik.

Jesuiterna ha lika litet som den katolska kyrkan ö. h.
någonsin lärt, att man kan »synda med gott samvete». Däri har
biskop Bitter otvivelaktigt rätt. Men må vi se närmare till!
Enligt katolska teologer ända från medeltiden är det alltid och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free