Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK LIBERALISM
AV ELI F. HECKSCHER
För omkring ett år sedan utkom en av mig författad skrift med
ungefär ovanstående titel (Gammal och ny ekonomisk
liberalism, Sthlm, Norstedt 1921, 99 sid., 2 kr.), vilken sedermera
upplevat en andra upplaga. Den har framkallat så pass många och
innehållsrika omnämnanden, att det förefallit vara skäl att
fortsätta diskussionen.
Det följande får emellertid ej fattas som ett svar på
invändningar mot den lilla skriften som sådan. Dessa invändningar
ha i många fall varit fullt berättigade, och även i övriga fall
må boken gälla vad den kan. Här är det fråga om något annat,
nämligen en fortsatt diskussion av den tidigare framställningens
föremål, en sammanhängande ekonomisk åskådning av en
bestämd innebörd. Tyvärr är det omöjligt att upptaga alla
anmärkningar ens mot själva tankegångarna i boken utan att
överskrida en tidskriftsartikels rimliga mått, men jag har ärligt
strävat att välja ut det viktigaste, utan hänsyn till om frågorna
varit välkomna eller icke. I den positiva delen av
framställningen har eftersträvats att icke upprepa vad som förekommer i
boken och att i stället se problemen från en något annan synvinkel.
Bäst är dock kanske att börja med att än en gång stryka
under, att det blott är fråga om samhällets ekonomiska sida och
att följaktligen någon allmän statsfilosofi icke varit åsyftad och
icke kunnat bjudas. Saknar man intresse för den ekonomiska
sidan av mänskligt liv, så är det ej värre än att man låter bli
att läsa boken — liksom denna uppsats; men man skall ej
begära av dem annat än vad de utge sig för att bjuda. Det
ekonomiska är emellertid i sin ordning ingenting annat än
maskineriet för täckning av människors behov, såväl de enskilda
människornas så att säga privata som samhällenas eller
staternas gemensamma. Behov i vidsträckt mening är liktydigt med
mänskligt liv, och uppgiften att befordra mänskligt liv är
ekonomisk verksamhet, »det finns ingen rikedom annat än liv», säger
Ruskins ryktbara sats. Men vad som bör konstituera mänsk-
27*. Svensk Tidskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
