Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den klassiska bildningens dödsfara. Av Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vill förstöra den klassiska bildningen utan att ersätta den med
annan lika god bildning.[1]
Ingen erfaren person lär väl inbilla sig att lärjungarna vid 15
à 16 års ålder i övervägande grad äro kompetenta att välja den
linje som verkligen bäst passar deras studiebegåvning. De välja
naturligtvis i regeln den lättaste linjen. Nu borde det
visserligen vara förståndiga föräldrars sak att välja i sina telningars
ställe. Men förståndiga föräldrar växa i nutiden icke på trän.
Nutidens föräldrar komma i regeln att önska sina
avkomlingar in på den linje som för minsta mödan giver den största
yttre kompetensen. Men den linjen blir varken den helklassiska
eller den reala utan dels den halvklassiska, dels och oftast den
nyspråkliga.
Den nyspråkliga linjen har endast tre någorlunda svåra
ämnen, franska, matematik och fysik, vilka tillsammans omfatta
blott 32 timmar i samtliga tre ringar och för övrigt fått relativt
lätta kurser. Däremot omfattar latinlinjen (utan grekiska) två
svåra och stora ämnen, latin och franska, om tillsammans 37
timmar, vartill komma 7 timmars matematik och fysik; härtill
komma så 5 à 6 timmar latin i realskolans högsta klass;
frånräknar man 1 timme matematik, som latinarna i denna klass
slippa, blir detta tillsammans 48 à 49 timmar svåra ämnen,
d. v. s. femtio procent mer än på nyspråkliga linjen. Jämför
man åter den halvklassiska linjen med den helklassiska, så
finner man att grekiskan i andra ringen ersätter tyska, fysik och
en timme franska samt i tredje ringen tyska och tre timmar
franska; i båda fallen blir lästiden för grekerna en timme längre
än för de andra. Grekerna få inalles 58 à 59 timmar svåra
ämnen och två timmars längre lästid än halvklassikerna.
Kommissionen har alltså gjort ungefär allt vad som står i mänsklig
makt för att avskräcka från studiet av grekiska.
Nu är ju grekiskan oumbärlig för blivande teologer, ungefär
3 procent av hela studentantalet. Latinet är dessutom
obligatoriskt för de flesta juristerna, ungefär 9 procent. Dessutom ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
