Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svenskt bildningsarbete i Estland i våra dagar. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 GIDEON DANELL
med en kort kompletteringskurs i estniskt språk jämte Estlands
historia och geografi godtages för vinnande av lärarkompetens.
Under alla förhållanden måste det för närvarande för den,
som vill hoppas, att dessa uråldriga svenska kolonier skola kunna
utgå ur det nuvarande kritiska läget med icke försvagad utan
förstärkt nationell kraft, té sig som ett oeftergivligt krav, att
hemmasvenskarna kraftigare än hittills kunnat ske bispringa
dessa landsmän i förskingringen i deras beundransvärda kamp
för det svenska. Riksföreningen har verksamt understött skolor
och bildningssträvanden därute. Och särskilt måste man glädja
sig åt, att tack vare densammas hjälp en svensk folkhög- och
lantmannaskola under ledning av en bland de seminarielärare,
som undervisade i den nämnda sommarkursen i Uppsala 1920,
herr Kaleb Andersson, kunnat fr. o. m. hösten samma år
upprättas på den gamla herrgården Birkas på Nuckö. Men mycket
återstår, innan denna skola, som eljest synes ha alla förutsättningar
att bli den behövliga centralpunkten för det svenska
bildningsarbetet i Estland, kan arbeta under drägliga villkor och utan
att de rikssvenska män och kvinnor, som offrat sig för detta
arbete, slita ut sig i förtid. Och lika viktigt är, att just nu den
est-landssvenska lärarutbildningsfrågan löses på ett betryggande salt.
Det starkt uppmärksammade och för estlandssvenskarna själva
mer än ord kunna uttrycka det kärkomna besök, som Sveriges
ärkebiskop sistlidne sommar gjorde på dessa så länge glömda
svenska öar och kuster, har haft och kommer säkerligen att få
oberäkneligt stor betydelse för att knyta fast estlandssvenskarna
vid Sverige. Särskilt kan ej nog uppskattas vad i samband
därmed redan uträttats, för att dessa svenska församlingars längtan
efter värdig svensk gudstjänst och själavård måtte tillfredsställas.
Gudstjänsten och skolan är det ju till slut, som avgör, eom
svenska språket skall hava en framtid i Estland.
Här ovan nämndes, att under alla förhållanden en stark
omvandling är att vänta och delvis redan är i gång av den
gam-maltidsprägel, som ännu i det stora hela vilar över
esllands-svenskarnas liv och varav bl. a, Albert Engström givit en
stäm-ningsmättad skildring efter sitt besök på Odensholm år 1905
(Mitt lif och lefverne, sid. 79—87). Därför framstår det också
nu som ett ofrånkomligt krav på svensk forskning, att dessa
ålderdomliga kulturformer så fullständigt som möjligt och ej
blott de viktiga dialekterna därute — vilkas undersökande åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
