Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Fredrik Böök. Resa till Konstantinopel. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
FREDRIK BÖÖK: Resa till Konstantinopel genom Mellaneuropa våren
1922. Sthlm, Norstedt, 1922. Kr. 7:50.
Den som någon gång har haft tillfälle att genomgå ett gammalt
svenskt herrgårdsbibliotek, vilket ostört och respekterat av yngre
generationer fått stå kvar på sina gamla björkhyllor bakom skyddande
glasrutor, har säkerligen gjort den observationen att vad man i
modern mening kallar skönlitteratur så gott som alldeles saknas.
Vanligen representeras denna kategori nära nog uteslutande av de
klassiska författarna och några bland den franska 1700-talslitteraturens
berömda namn, men utöver detta finner man vanligen intet. I första
ögonblicket kan man erfara en viss förvåning häröver. Är det då
verkligen möjligt, frågar man sig, att 1700-talets människor så
övervägande intresserade sig för ekonomiska, filosofiska och samhälleliga
frågor att de ej kände något behov av att en eller annan gång
förfriska sig med lektyr av annan och mera fantasibetonad karaktär?
För att finna svaret på denna fråga behöver man blott något närmare
granska hyllornas bokbestånd. Man skall därvid snart finna att en
litteraturgren, nämligen resebeskrivningarna, är företrädd på ett sätt
som visar att dåtidens människor på den koncentrerade en stor del
av det intresse som senare kommit skönlitteraturen till del. Det är
väl ett drag i folklynnet som här tagit sig uttryck. Svenskarna ha
ju alltid gällt som särskilt reslystna, och ej utan skäl kunde den
mångbereste Hårleman en gång i ett presidietal »Om utländska
resor» i Vetenskapsakademien år 1746 yttra: »Utaf alla Folckslag är
oemotsägligen intet mera begifvit på resor och utfärd än de Svenska,
hvaruti som uti mycket annat de röja deras härkomst ifrån de genom
deras flyttning och härfärd så bekante och namnkunnige gamle Göther».
Vår litteratur äger ju också en enastående rikedom av
långfärdsskildringar, från berättelsen om de märkliga resor och peregrinationer,
som företogos av Kongl. Maj:ts skeppslöjtnant Nils Mattsson Kjöping,
till våra dagars lärdornstyngda expeditionsredogörelser — för att nu
ej tala om den mera lättvindiga globetrotterlitteraturen, till vilken
varje års litterära marknad lämnar talrika bidrag. Och att intresset
för reselitteraturen icke minskats med åren, därom kan man vara
förvissad; förlagskataloger och bibliotekserfarenhet i förening tala
härvidlag ett språk, som icke lämnar möjlighet till något missförstånd.
Till raden av svenska reseskildrare har nu också sällat sig
professor Fredrik Böök. Han har visserligen redan tidigare publicerat
ett par arbeten av liknande slag, men dessa skildrade iakttagelser
gjorda under kriget i de stridande länderna, och detta förlänade dem
en från resebrev i vanlig mening helt avvikande prägel. Den färd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
