- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
41

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CHAMPOLLION 41

Av särskilt genomgripande betydelse blev det fynd, som den
franske generalstabskaptenen Bouchard i augusti 1799 gjorde
i Fort Julien i Rosette: en starkt skadad, ursprungligen
rätvinklig och fint polerad basalttavla. Detta monument, som
jämte andra vid Alexandrias kapitulation år 1801 föll i
engelsmännens händer och nu befinner sig i British Museum, bär tre
inskrifter, en i delvis illa medfaren hieroglyfisk skrift, en i
bättre bibehållen demotisk och den tredje på vanlig grekiska.
När man läste denna sista text, fann man för det första, att
den innehöll ett dekret av präster i staden Memphis, vilka
prisade konung Ptolemaios V Epiphanes av Egypten för
välgärningar, som de år 196 före Kristus undfått av honom; för det
andra — och det var det viktiga — i urkundens slutparagraf
var inryckt en bestämmelse, att dekretet skulle inristas på sten
»i helig skrift, i folklig skrift och i grekisk skrift».

Det kunde sålunda icke råda något tvivel om, att
Rosettestenens alla tre texter hade samma innehåll.

Men om den hieroglyfiska texten var identisk med den
grekiska, då kunde den hävdvunna uppfattningen, att hieroglyferna
så att säga rebusartat symboliserade hela begrepp, omöjligen
vara riktig. Redan den rent yttre jämförelsen av det utrymme,
de olika inskrifterna upptaga på stenen, var ägnad att rubba
den äldre åsikten. Vidare: den grekiska texten nämner
flerstädes konung Ptolemaios, och huru skulle väl ett grekiskt namn
kunna uttryckas med egyptiska symboler? Nej, de hieroglyfiska
tecknen eller åtminstone en del av dem måste vara fonetiska
tecken, måste vara rena ljudbeteckningar, med vilka man kunde
skriva även icke-egyptiska namn; de måste beteckna ljud, icke
begrepp. Tack vare Zoégas nyss nämnda uppslag kunde man
till och med gissa sig till, vilka tecken i den hieroglyfiska texten
innehöllo namnet Ptolemaios. Ty också i Rosettestenens
grekiska inskrift var konunganamnet inramat av en kartusch, och
liknande ringar omslöto i den hieroglyfiska texten
bokstavskomplex, vilka alltså förmodligen innehöllo namnet Ptolemaios.

Den iakttagelsen blev utgångspunkten för olika
tolkningsförsök av de två otydda texterna, närmast den demotiska. Här
bör nämnas den svenske diplomaten Johan David Åkerblad,
född i Stockholm 1763, död i Rom 1819. En del av hans
papper ha återfunnits i Italien av professor Karl Piehl och
tillhöra numei^a Kungl. Biblioteket i Stockholm. Där finnes alltså

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:36:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1923/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free