Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Finska Tornedalsbekymmer. Av Björn Collinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 BJÖRN COLLINDER
Helsingfors en lappmarkspräst med uppdrag att framföra
gränsbornas önskemål till presidenten och regeringen. Intervjuad
av tidningen Uusi Suomi utbredde sig denne utskickade över
missförhållandena och vanstyret där uppe i nordväst, framhöll
i motsats därtill hur väl allt är ordnat på svenska sidan och
tillfogade tillsist: »Följden av allt detta är att
befolkningens sympati för Sverige växer oavbrutet».
I Helsingin Sanomat för den 9 maj 1922 yttras på tal om
Tornedalen bl. a.:
Befolkningen på finska sidan ser med avundsamma blickar hur bra
deras grannar ha fått det ordnat för sig, och många skulle vara
färdiga att ansluta sig till det samhälle, som tyckes dra så god vård om
inbyggare av främmande stam.
Nog vittnat, tycker måhända den som läser detta. Det må
dock vara tillåtet att anföra ännu ett uttalande, som kommer
från eit sådant håll, att det ej kan tänkas vara inspirerat av
sympati för Sverige. Det är hämtat ur en artikel av L.
Pohjan-heimo i Ilkka för den l aug. 1922. (Spärrningarna äro våra).
Genom att vår egen befolknings ekonomiska och andliga behov ej
i tid bli tillgodosedda, utan en ständig otillfredsställelse vidmakthålles
hos befolkningen, försvagas dess samhörighet med det övriga folket.
När en befolkning hålles i ett ekonomiskt och andligt
omyndighetstillstånd, förtvinar på samma gång dess nationalkänsla. Det börjar
bli den likgiltigt, till vilket rike och folk den hör. — — — De
sorgliga händelserna vid Nordfinlands östgräns i vintras voro som en läxa
för oss, för att vi skulle klart skönja och städse minnas vad som
kan ske vid en gräns, där man ej har vårdat sig tillräckligt orn
befolkningen. — — Men ej heller till rikets västgräns kunna vi förflytta
trupper tillräckligt snabbt, och då grannstaten har en järnväg längs
vår gräns, äro vi nödsakade att förlänga Torneå-Karungi-banan
åtminstone till Kolari. — — Det hittills rådande missnöjet skulle försvinna
(därest man genomförde skribentens förslag). Befolkningen skulle
bli en med det övriga folket sammanhörande del, som vi alltid skulle
kunna lita på. De väster om Torne älv boende s. k.
Norrbottensfinnarna, som ha råkat under Sveriges välde, skulle
upphöra att betrakta Finland och förhållandena på denna
sidan Torne älv med en viss ringaktning, och de skulle
kanske tillslut ej längre förneka sin egen fäderneärvda
nationalitet. (I motsatt fall däremot:) kan det nuvarande allvarliga
läget hastigt nog ta en betänklig vändning.
Det som har yttrats på finskt håll i denna fråga under de
senaste månaderna kräver ej något utförligt omnämnande. I
höstas offentliggjorde den av svenska riksdagen tillsatta Norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
