Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 15. 11. 1923 - Från Kapp till Kahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 511
ingenting hava att skaffa med den monarkistiska, antisemitiska och
nationalistiska högern. Regeringskrisen artar sig att bliva permanent,
och under tiden hava typograferna i Berlin nedlagt arbetet och fått
löfte om snar solidaritet i handling från kommunalarbetarna.
Strejkfonderna hava smultit bort; blott sympatistrejken vid samhällsviktiga
företag återstår som fackligt kampvapen, vilket naturligtvis med stor
fördel kan användas för att öka förvirringen och arbetslösheten på
tröskeln till inbördeskriget.
Den svenska allmänheten är tämligen väl underrättad om allt som
händer i norra och mellersta Tyskland, men däremot icke om
tillstånd och stämningar i södra delen av landet. Mainlinjen verkar
nästan som en järnridå, som döljer utsikten norrifrån. Den
schweiziska och den italienska pressen äro vida bättre orienterade. Hitlers
inofficiella sändebud i Italien, redaktör Liidecke, utövar en särdeles
energisk verksamhet, och av tidningsuttalanden att döma ser den
italienska fascismen med viss sympati på sin tyska avläggare.
Hitlers »diplomatiska» förbindelser sträcka sig även till Ungern, vars
förhållanden äro en avbild av läget i Bayern med ministerpresidenten
Bethlen som Knilling och riksföreståndaren amiral Horthy som Kahr,
och där organisationen »Det uppvaknande Ungern» med deputeraden
Gömbös i spetsen motsvarar Hitlers och Ehrhardts högerradikala
kampförbund. Budapest och Munchen äro också de enda storstäder
på kontinenten, som 1919 fingo känna på »proletariatets diktatur» i
dess ryska form. Det därefter följande bakslaget, den s. k. »vita
terrorn», har sedan blivit ett föreningsband mellan Ungern och Bayern,
som uppväckt ententens livliga bekymmer. Genom den internationella
hjälpaktionen till Österrike, som Nationernas Förbund godhetsfullt
fått vara med orn, hava segermakterna emellertid funnit på ett bra
sätt att tillgodose både filantropiska förpliktelser mot den stympade
statskroppen kring »das Wasserkopf» Wien och behovet av en
isolerande brandmur mellan Ungern och Bayern. Det lär dock icke hava
hindrat bildandet av stortyska kamporganisationer i Österrike, liksom
man också i den rikstyska nationalistpressen låter påskina, att man
bland Tjeckoslovakiets 4 millioner tyskar har så pass starka
försänkningar, att Prag icke skulle våga mobilisera för att som Frankrikes
gendarm marschera över Böhmerwald.
På femårsdagen av Eisnerrepublikens utropande gick det löst i
Munchen. Enligt uppgift drivna av penningnöd — inflationen
omöjliggör allt organisatoriskt arbete på längre sikt, revolutionära
sammansvärjningar icke undantagna — måste Hitler och hans anhängare
försöka en kupp. Munchen skulle icke vara Munchen, om ej
skådeplatsen härför varit en bierrestaurant; det är den bayerska
revolutionens Bollhus. Hitler överrumplade v. Kahr och synes därigenom
hava vunnit Ludendorff för sin brådstörtade aktion. Men
Wittels-bacharnes agrarkatolska Bayern var ingalunda sinnat att kapitulera
för den stortyska fascismen. Här som överallt hängde det på
riksvärnet och skyddspolisen. Dessa togo tills vidare parti för de
blåvita färgerna mot de svart-vit-röda hakkorsriddarna. Kahr svängde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
