Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10. 12. 1923 - Diskussionen om det senaste litterära Nobelpriset - Den ekonomiska Norrlandschauvinismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578 DAGENS FRÅGOR
vårt land genom sin hyllning av Yeats till synes kommer att taga
parti mot England i dess permanenta konflikt med Irland och
därav trott sig ha skäl att frukta vittgående och för oss oförmånliga
konsekvenser, men dylika farhågor torde vara alldeles överflödiga.
Yeats har aldrig varit politiker och veterligen ej heller spelat någon
aktiv roll i den iriska separatismens historia. Den beundran, hans
diktning framkallat, står icke i relation till yttre faktorer; dess motiv
ligga helt och hållet på det konstnärliga området och beröras
därför ej heller av några politiska kombinationer, vare sig i England,
Irland, Sverige eller annorstädes.
Norrland har alltid varit ett exportens land.
Dess stora folktomma vidder ha alltid bjudit
ett överskott åt tätare bebyggda trakter, växlande efter skilda tiders
anspråk. Det börjar med de dyrbara pälsverken, så komma vilt och
fisk samt ätande och nötande varor från de nötboskaps- och
renhjordar, som funno sin näring av de vidsträckta skogs- och fjällbetena;
snart lämnade även skogarna sin tribut, med övervikt till en början
för tjära, så och allt mera utpräglat för virket. I våra dagar ha de
norrbottniska malmfälten lämnat ett nylt bidrag till landets
exportkraft och än mer understrukit de halft koloniala dragen i des.s
ekonomiska struktur. När vattenkraften i de norrländska fallen förr
eller senare blir utbyggd, kommer exportöverskottet att ökas med ännu
en ytterst betydelsefull produkt.
Det lär knappast kunna betvivlas, att Norrland på detta sätt givit
från sig mer än det mottagit, att värdet av dess export alltså
överstigit vad landsändan mottagit i form av import. Situationen har ju
för långa tiders ekonomiska doktrin framstått hart när som det
ekonomiska idealtillståndet, men den har uppenbarligen icke endast ljusa
sidor för dem, som råka komma däri. Åtminstone saknas i våra
dagars Norrland ej meningar, som vilja hävda, att landet exploateras
av det sörländska kapitalet, och bakom de ej sällan pockande
anslagskrav, som >Norrlandsintressenas» målsmän i vår riksdag bruka
framföra, ligga nog ofta mer eller mindre medvetet liknande
föreställningar.
Till de vittnesbörd om dessa stämningar, som någon gång
hågkom-mits i denna tidskrifts spalter, kan nu läggas den omfattande
statistiska utredning, som de norrländska landstingen efter förslag av
herr Emil Molin i Dombäcksmark föranstaltat. Resultatet föreligger
i en diger, av byråchefen Sam Larsson utarbetad redogörelse för
Norrland i statistisk belysning (Stockholm, Isaac Marcus’
boktryckeriaktiebolag, 1923. VIII, 424 s.).
Då denna skrift här ovan sammanställts med de lokalpatriotiska
strävanden, som föranlett dess utgivning, får detta ej fattas så, att
den skulle vara ett direkt inlägg i diskussionen till dessas fromma.
I full överensstämmelse med den uppgjorda planen har byråchefen
Larsson vinnlagt sig orn att prestera endast en objektiv utredning, en
sammanställning av det rika siffermaterial, som finnes kringstrött på
Den ekonomiska
Norr-landsehauvinismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
