- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
27

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDENS NORDLIGASTE GRÄNSFRÅGOR 27

fjord (Ofotenfjord) beskattas av svenska staten, Gustav Vasa
insätter svenska fiskare ända upp till Vadsö (»Gustav Vasas fiskare
på Vadsö») med privilegier av svenska kronan och uppträder
överhuvud energiskt för Sverige-Finlands nordliga anspråk.

Sådan Sveriges konfiguration under Medeltiden gestaltat sig,
saknade den, såsom Rudolf Kjellén i sin Inledning till Sveriges
geografi anmärker, i hög grad naturliga gränser. Endast vid
Östersjön hade Sverige vissa naturgränser, i väster kunde riket
blott »genom den lilla öppningen vid Göta älv se utåt havet».
Redan hos de första Vasakungarna vaknar alltså tanken på
naturlig geografisk avslutning för det svensk-finländska väldet och
den vänder sig mot det håll, där det minsta motståndet väntade:
mot norr. Gustav Vasa låter Olaus Magnus märka på sin svenska
karta över Ishavskusten: hucusque extenditur regnum Suecia’.
Oklara voro dock länge gränserna här uppe, särskilt mellan Sverige
Finland och Danmark-Norge, Fredstraktaten i Stettin år 1570
undvek tvistefrågorna genom att vädja till »von Alters» bestående
former.

Under senare delen av 1500-talet började åtminstone längs den
nuvarande finländska Ishavskusten det ryska inflytandet göra
sig starkt gällande. Någon fast rysk bosättning torde här dock
ej ha funnits förrän Petsamo (»Petjenga») kloster grundlagts; när
detta skett är något oklart. Klosterkrönikorna omtala, att
munken Trifon, som, besjälad av en helig iver att rädda de hedniska
lapparnas själar, drog hit upp, först på 1600-talet anlade klostret
i Petsamo. Dåtida tsarbrev, framhåller professor Rosberg i sitt
arbete om Petsamo (Petsamon maa, Helsingfors 1920), liksom
uppgifter hos norska historieskrivare, tyda emellertid på, att
klostret grundlagts långt tidigare, t. o. m. redan på 1400-talet. Det är
antagligt, att Trifon återupprättade ett tidigare kloster och
grundade ett nytt; det finnes också tvenne gamla kloster i Petsamo. I
alla fall synes Trifon ha haft ett stort inflytande, som sträckte
sig ända in i Pasvikdalen, där Boris Glebs kyrka i det nuvarande
finländska Köngäs härleder sig från dessa tider — huruvida
lapparna lämnade sina trolltrummor är väl tvivelaktigt, liksom det
är tvivelaktigt om de gjort det i dag som är. Men det politiska
och ekonomiska inflytandet utbredde sig från Petsamo kloster,
tills svenskarna övertogo ryssarnas beskattningsanspråk från Enare
upp till Varanger i öster och Tysfjord i väster. Täyssinafreden
(1595) befäste i viss mån den svensk-ryska gränsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:36:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1924/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free