Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nämnd och jury. Av Åke Hassler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄMND OCH JURY 459
slut utbildats av vårt folks rättssedvänja. Häradshövdingen,
domhavanden, har domen i händer, men folkets valda ombud
kunna sätta sitt veto mot den och själva säga dom, som en
enhällig rättsåskådning bland folkets män bjuder.
Detta är nämndens idé. Visserligen är det nu sant, att den
endast delvis kan förverkligas i ett modernt samhälle och
likaledes att den endast delvis förverkligas i vår nutida
rättsskipning på landet. Den nuvarande skriftliga rättegången med dess
uppskovsväsen sätter i viss mån nämnden ur spelet i dömandet.
Ett stort antal rättegångsmål är av den art, att nämnden för
dem saknar större intresse och förmåga att bedöma dem.
Slutligen är nämndens inflytande för litet. Kravet på enhällighet är
alltför restriktivt.
Men trots allt detta är nämnden ändå en bärande kraft i vårt
rättsliv. Den håller ännu sambandet mellan rättsskipning och
folk levande och bidrager så till att förläna vår
rättegångsordning och därmed hela vår rättsordning en fasthet och styrka,
som få andra länder kunna visa motstycke till. Visst är vårt
rättegångsväsen gammalt och behäftat med många brister. Men
med förunderlig livskraft har det motstått ett sekels
reformsträvanden, strävanden, vilka nu röjt undan de gamla
processordningarna i grannländerna runt omkring. Tror man, att
förstockad konservatism eller försumpning och oförmåga till reform är
orsaken till det, då tar man miste. Så är det inte. Vårt gamla
rättegångsväsens sega livskraft har flera orsaker. En av de
starkast verkande är kanske den, att det i varje by på den
vidsträckta svenska landsbygden sitter en man, som i flera eller
färre år varit med som folkdomare på hemortens ting. Den
verksamheten representerar oftast hans starkaste allmänna
intresse. Och har han slutat sin nämndemanstjänst, så vårdar
han i minnesgod hågkomst erinringarna från den gångna tidens
ting, från rättegångsförhandlingarna och från samvaron med
domare och med kamrater i nämnden.
En rättegångsordning som den svenska landsbygdens kan ha
sina brister och svagheter. Men dess ankarfäste ligger djupt i
samhällets grund.
Sveriges folkdomare utgöra förvisso icke den sämsta tillgång,
som det svenska rättssamhället äger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
