Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Det jugoslaviska kungadömet. Av Olof Höijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET JUGOSLAVISKA KUNGADÖMET
AV JUR. D:R OLOF HÖIJER
Frågan om Jugoslaviens ursprung och utveckling är för större
delen av allmänna opinionen lika ny som förbryllande. Det
är en gammal mänsklig svaghet att studera framför allt de
problem, som äro noggrannt katalogiserade i de historiska
handböckerna eller omsorgsfullt försedda med en gammal
vördnadsbjudande etikett i de officiella arkiven. Det jugoslaviska
problemet har följaktligen stora utsikter att omedvetet förarga de
talrika politiker, vilka ej önska störas av nyheter i sina geografiska
eller historiska kunskaper. De hava en naturlig tendens att
behandla som artificiella skapelser och farliga intriger mot
andens quieta non movere alla de nationella rörelser, de ej känna
till. Endast för några år sedan betraktade västerlandets
statsmän jugoslaverna som några störande och osympatiska
utbör-dingar. Bara själva namnet framkallade misstankar. Det såg
barbariskt ut. Betydelsen därav syntes även osäker. Ännu i
dag äro många okunniga om att den oroväckande benämningen
helt enkelt betyder sy d s la v erna. Men även för dem, vilkas
kunskaper sträcka sig ända hit, framkallar namnet ipga bestämda
och klara tankebilder. Man har blott medelmåttigt intresse och
ytterst ljumma sympatier för en nation, vars historia är okänd
och vars plats på kartan man har svårt att bestämma.
Sydslaverna äro uppdelade i tre olika grenar: serber, kroater
och slovener. De tillhöra samma ras och tala ett nästan identiskt
språk. Serberna utgöra emellertid huvudbefolkningen ej blott i
1914 års kungarike Serbien utan även i Montenegro och
Bosnien-Herzegovina. Dessa tappra bönders segrar över turkarna år
1912, över bulgarerna år 1913 och över österrikarna under
världskrigets första år ha burit deras rykte över hela världen.
Olyckorna år 1915, den fruktansvärda reträtten genom Albanien,
landsflykten till Korfu och Saloniki ha måhända framkallat än
mer sympati än de föregående årens ärofulla segrar. Men ända
till mitten av 1800-talet var den västerländska civilisationen
nästan utan kunskap om livet i dessa nejder. Vad som där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
