- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
546

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De bevarade minnesmärkena från Gustav Vasas äventyr i Dalarne. Av Gerda Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

546

GERDA BOETHIUS

Sven honom ut i arbete »och i synnerhet til ät tröska der i en
ladu, som ännu står uppe med veggiar och tak, dock likwäl
mycket gammal och illa hållin». Berättaren var sonsons son
till Sven i Isala, som han kallade Sven Nilsson. En Sven i
Iseliia finnes nämnd i jordböckerna från och med 1539 och i
ett dombrev 1549. Farsnamnet är dock ovisst och har varierats
i de följande uppteckningarna. Mest utbredd är benämningen
Sven Elfsson. Färden över »Daleskogen» har även utlagts av

den muntliga traditionen, och
här uppträder berättelsen om
halmlasset och andra äventyr.
I direkt motsats till vad
man skulle anse sig böra sluta
av Peder Svarts
knapphändighet har Gustav Vasa själv
tydligen lagt en viss vikt vid
uppehållet i Svärdsjö och den hjälp
han där fick. Han lät
nämligen uppsätta en förgylld
kopparkrona på kyrktaket med
inskriften GUSTAVUS I REX
SVECIA. När drottning
Kristina 1642 reste genom
Svärdsjö lät hon förgylla om kronan och uppsätta ännu en krona på
samma järnspira. Dessa, som kallas monumentet regia i kyrkans
böcker, finnas ännu kvar på kyrktaket (fig. 2). På förfrågan
från Tobias Westenhjelm, då han gjorde sina samlingar till
Gustaf Vasas historia, gjorde kyrkoherde Samuel Sernander
undersökningar angående kronorna och upptecknade då följande
berättelse efter en 97 år gammal man, Mattz Olsson i Isala: »att
han vähl och grannt minnes, att den större cronan satt längie
ensam på kyrkiotaket, till des drottning Christina reste en gång
här igenom, kommande ifrån Geflet om vintteren vijd
Mattz-mässotijden, då hon lät taga henne neder, att besicktigas och
ånyo förgyllas, som skall vara af bleck, då icke långt therefter
också then mindre cronan blef dijt sätter, hvilcken han säger
sig handteradt och sett, att hon är af koppar och hehl vähl
förgylt».

Kronorna äro båda av kopparplåt och förgyllda. Här tyckes
ingenting finnas, som på någon punkt jävar legenden.

./PlfcA A ./V A B. R/J G

Fig 2. De förgyllda kronorna på Svärdsjö
kyrktak. Efter Sveriges kyrkor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free