Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 13. 12. 1924 - Dragkamp inom sovjetoligarkien och röd imperialism - Händelserna i Kina och deras bakgrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 DAGENS FRÅGOR
i hand. När man ej lycktis låna pengar visar man desto mera
hotfullt på maktmedlen. Och alltmera medvetet betraktar man särskilt
grannländernas oxkommunistiska partier som ryska förtrupper vid
eventuella krigsutbrott. Detta blir Kominterns egentliga roll.
I detta hänseende skulle en seger för den av Trotskij ledda
oppositionen knappast betyda någon ändring. Bägge grupperna äro
imperialistiska och sträva efter rysk maktutvidgning och hegenomi över
Europa och Asien. Men under det Zinovjevgruppen uppenbarligen
endast kan tänka sig detta i form av en seger för den s. k.
världsrevolutionen, d. v. s. de västerländska staternas förvandling till
sovjetrepubliker, så synes Trotskij mera frigjord i fråga om medel och
syften. Och detsamma torde gälla om Tjitjerin, ehuru han icke
direkt deltager i Trotskij s opposition.
Inom det nuvarande kommunistpartiet är Trotskij emellertid slagen.
Detta blev uppenbart redan vid partikongressen i maj 1923. Trotskijs
nederlag i maj 1924 blev ännu svårare. Frågan hur armén ställer
sig är mera oviss. Vilken ståndpunkt opinionen i landet i övrigt
intager är däremot icke alls ovisst; den är otvivelaktigt i överväldigande
grad allmänt antikommunistisk och föredrar utan tvekan Trotskij
framför Zinovjev. Den allmänna opinionen betyder likväl i det nuvarande
Ryssland i praktiken föga eller intet. Den vågar nämligen icke på
något sätt göra sig gällande.
Ej heller äro Trotskijs syften utan vidare klara. Åtskilligt kunde
snarast tyda på att han drivits in i opposition för oppositionens egen
skull. Men på denna väg har han i varje fall nu särskilt genom
uttalanden i sin i oktober publicerade bok om 1917 års revolution
gått så långt, att någon återvändo knappast mera är möjlig. Han har
med andra ord kommit i en situation, där han antingen måste med
stöd av krafter utanför kommunistpartiet genomföra en kupp eller
finna sig i att definitivt avföras från första planet i Sovjet-Rysslands
politik. Om hans utsikter i denna annalkande kris kan intet sägas
med bestämdhet. Måhända är Trotskijs nervkraft ej längre densamma
som förr. Och ej heller är det säkert, att armén skulle följa honom.
Leder Trotskijs opposition till ett misslyckande, så komma
emellertid efter allt att döma nya försök förr eller senare att under annan
ledning göras i syfte att bryta Zinovjev-kotteriets diktatur. Och den
efter låneplanernas misslyckande hotande finansnöden kommer väl
härvid att spela en stor roll.
År 1912 störtades mandsju-dynastien i Kina och
lämnade rum för en nominell republik. År
1915 var den nye presidenten och den förutvarande dynastiens siste
förtroendeman, Yuan Shi-kai, färdig att bestiga tronen och grunda en
ny dynasti. Till Kinas skada omöjliggjordes detta, varvid inflytande
från utländska makter — Japan och i någon mån Amerika — spelade
främsta rollen. Japan ville kvarhålla Kina i politiskt svaghetstillstånd,
och i U. S. A. trodde man, att den nominella republikens
upprätthållande i Kina var en nödvändig ingrediens i den nya demokratiska
Händelserna i Kina
oeh deras bakgrund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
