Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Växlarne i templet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 VÄXLARNE I TEMPLET
sättningen, att bland dem vunnen enighet därefter utan
nämnvärd svårighet skulle kunna göras till rådsrekommeridation
och församlingsbeslut. Locarnoavtalen beteckna ostridigt en
rätt avsevärd avspänning i det internationella läget, och
deras fullföljande till ratifikation och ikraftträdande var
därför ett allmänt europeiskt intresse, men detta önskemåls
genomdrivande under marsmötet torde därför ej ha varit en
allt annat så helt överskuggande förbundsuppgift, att
förbundets medlemmar därför hade rätt att otfra dettas egna
bärande principer och snedvrida hela dess framtida utveckling.
Locarnoavtalens kompromissarier och förbundsidéernas
väktare talade i själva verket helt olika språk och hade svårt
att ens med »gester» göra sig fullt begripliga för varandra.
Det har redan talats och skrivits och telegraferats så mycket
om förloppet av Genéveförhandlingarna, att det här kan vara
onödigt att söka ge en kronologisk relation av deras skiftande
gång dag från dag. Nu efteråt erkännes från skilda håll, att
man försummat de nödvändiga diplomatiska förberedelserna.
Forcerad patryckningstaktik, febertempo, överilningar och
sentimentala stämningsskiftningar kommo därför att känneteckna
förhandlingarnas gång, och det visade sig småningom, att man
missräknat sig på två för det hela så betydelsefulla moment
som Sveriges vetostyrka under dess ståndaktighetsperiod och
den brasilianska envetenhet, som till sist stjälpte hela lasset.
De första dagarna drevs den stora franska
rådsutvidgningsplanen, tills den befanns omöjlig att genomföra mot
Tysklands och Sveriges till resultatet sammanfallande, men ifråga
om premisserna inbördes helt olikartade motstånd. Det är av
stort intresse att studera den franska pressens hållning under
dessa dagar. Särskilt i fråga om Le Temps får man gå
tillbaka till krigets värsta tider för att finna motstycken till ett
så konstant och så frenetiskt skall på Tyskland. Tyska
regeringen beskylldes för att vilja redan före sitt inträde
föreskriva förbundet lagar och för att visa prov på den mest
upprörande »maktanda». Efter Kinas reträtt strax i början
återstodo tre aspiranter på fasta rådsplatser. Deras krav
framställdes, dock med en lätt reservation för Brasiliens, som
självklara och allmänt hyllade, nödvändiga att genomföra,
om förbundet skulle kunna fylla sin uppgift. Det bluffades
med möjligheten av ett förtvivlat Polens närmande till Sovjet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
